Konstutställning: Drombilder av en Agnostik

Drömbilder av en agnostik

Jag närmar mig Bibelns texter ur ett historisk-kritiskt perspektiv. Enligt denna tolkning bör Bibeln

förstås som en samling texter skrivna vid en viss tidpunkt och under vissa omständigheter. Bibeln

tolkas alltså som vilken annan antik text som helst.

Enligt Outi Lehtipuu används Bibeln ofta som ett verktyg för maktutövning, där tolkningen styrs av

en strävan att öka den egna auktoriteten. Tolkningar är aldrig neutrala, eftersom de påverkar det

praktiska livet (Outi Lehtipuu 2014).

Bibeln har ett heligt värde, de fungerar som maktens redskap och förstärkare – och deras

okränkbarhet är faktiskt tabu. Jag känner en blandning av rädsla och skuld när jag river ut sidor från

min Bibel, särskilt de delar som jag anser vara absurda eller förnedrande.

I min utställning Drömmer av en agnostik undersöker jag särskilt de undermedvetna drömbildernas

rotorsaker. Vilka känslor eller behov döljer sig bakom dessa? Jag söker stöd i tolkningarna genom

att använda verktyg från NVC (Non Violent Communication – teori). Enligt NVC finns det alltid ett

behov bakom känslor som rädsla eller skuld. Jag funderar på mina egna behov: behovet av rättvis

behandling, behovet av sanning, behovet att bli accepterad för den jag är. Inte behovet av att vara

mindre värd och få höra på berättelser, som är uppfunna som maktens verktyg – oavsett om Jesus är

en historisk person eller inte.

Skapelseberättelsen, Noahs ark, den syndiga Eva, Guds son född av en jungfru, etc. , dessa

berättelser låter ur dagens vetenskapliga perspektiv lika mytiska som vår egen Kalevala, och så

betraktar jag dem. Värdefulla i sig, men jag accepterar inte dem som verktyg för makt och förtryck.

I mitt verk Ouriboros lyfter jag fram de monster som kyrkan använde under medeltiden. Folk har

skrämts till lydnad med bland annat kurkmän, den Maritimi-rasens fyröda varelser, stora Panoti-

monster som flög med sina öron, huvudlösa Blemmyea-varelser, ormkvinnor och biskopfiskar.

Jag vill inte förneka de goda levnadsråd eller ordspråk som finns i Bibeln, men samtidigt vill jag

påminna om att redan antikens filosofer som Platon erbjöd oss dygder som måttfullhet, rättvisa,

eftertänksamhet och mod.

Att fundera över Bibelns texter genom konstens verktyg kändes som en viktig och farlig process –

och jag förväntar mig inte att få allas förståelse för detta.

Min syn som agnostiker är att det inte är möjligt att veta om det finns övernaturliga varelser och om

universums existens är resultatet av deras goda eller onda handlingar, men det är troligt att det finns

något som vi människor inte kan förklara eller bevisa med vårt förnuft.

Helena Rajalinna, Kråkö