Information om projektet Skolspråkslyftet

Vid skolan har man redan en längre tid varit medveten om en utveckling som lett till att allt fler studerande haft allt svårare att hävda sig i studentprovet i modersmål och litteratur. På senare år har det också gått att skönja tecken på en utveckling som på sikt riskerar leda till att svenskspråkiga gymnasister i Borgå får svårt att prestera på sin maximala nivå i samtliga skolämnen. Syftet med projektet Skolspråkslyftet är att stävja denna utveckling och i stället stärka de studerandes skolspråk så att det blir ett verktyg som fungerar i vardag, studier, studentexamen och livet efter gymnasiet.

Hösten 2018 utförde initiativtagarna och den grupp lärare som fått i uppgift att arbeta med Skolspråkslyftet en enkätundersökning bland skolans studerande. Syftet med enkäten var att få reda på i vilket skede de studerande upplever att språket blir ett hinder för inlärningen. De studerandes svar vittnade om att studierna för många försvårades av att de i undervisningen stötte på ord de inte kände till från förr, och av att de inte visste hur de skulle göra för att bygga upp fungerande texter. Resultatet bekräftade de signaler som lärarna med ansvar för skolspråkslyftet hade fått av övriga medlemmar i kollegiet. Det stod helt klart att något måste göras och att det fanns en beställning från våra studerande.

Under läsåret 2018-2019 skapades inom ramarna för projektet Skolspråkslyftet modeller för hur lärarna på olika sätt kan arbeta språkmedvetet. Bland annat skapade arbetsgruppen en modell som hjälper studerande analysera olika frågeställningar och därmed hjälper dem förstå vad de ska svara på i olika uppgifter. Gruppen skapade också en dispositionsmodell som fungerar inom så gott som alla ämnen. Med hjälp av modellen lär sig de studerande strukturera de texter de skriver vid gymnasiet. Tanken med de olika modellerna är att de ska hjälpa de studerande känna sig trygga i olika skrivsituationer. Då samma modeller utnyttjas i samtliga ämnen, kan de studerande koncentrera sig på att producera innehåll och svara på uppgifter, istället för att gång på gång fundera på hur en text i ett visst ämne ska struktureras.

Läsåret 2019-2020 handlar om att förankra projektet Skolspråkslyftet i hela kollegiet. Detta kommer i första hand ske genom att befintliga modeller tas i bruk inom samtliga undervisningsämnen. Modersmålslärarna ansvarar för att lära studerande hur modellerna ska användas, medan ämneslärarna ansvarar för undervisning om ämnesspecifika tillämpningar. Vidare kommer de lärare som har i uppgift att arbeta med skolspråkslyftet att skapa för hela skolan gemensamma modeller för källkritik och hänvisningsteknik.

Det material och de modeller som tas fram inom ramarna för projektet finns tillgängliga i de digitala lärmiljöer skolan använder sig av samt på skolans webbplats. Centrala delar av modellerna finns också upphängda på synliga ställen i klassrummen och de allmänna utrymmen där de studerande ofta arbetar med skoluppgifter. De studerande vid Borgå Gymnasium har med andra ord alltid tillgång till de modeller som ska hjälpa dem bli säkrare skribenter.

Centrala mål för projektet är att hela kollegiet ska tala samma språk då de talar om språk, texter och textproduktion, att avdramatisera arbetet med texter, i synnerhet i skrivsituationen och att stärka de studerandes skolspråk och ge dem verktyg för arbete med olika texter. Ett övergripande mål och vår dröm är att det vi gör inom ramarna för projektet skolspråkslyftet ska göra vardagen vid gymnasiet behagligare och lättare för våra studerande att hantera. Vi tror att stöd och tydliga ramar och modeller kan minska den mängd stress som i vanliga fall förknippas med skoluppgifter och studentexamen, vilket torde vara gynnsamt både med tanke på studievardagen och livet efter gymnasiet.

Skolspråkslyftet vid Borgå Gymnasium är ett relativt färskt projekt. Än så länge är det för tidigt att säga något om konkreta resultat, men vi vet att liknande projekt på andra håll i landet har haft en positiv inverkan på såväl skolvardag som studieframgång. Det mest framstående exemplet är projektet Kodknäckaren vid Topeliusgymnasiet i Nykarleby. I samband med ett studiebesök i den österbottniska skolan i våras fick vi höra att skolans studerande stadigt har höjt sina prestationer under de sex år de har arbetat med projektet. Vidare vittnade olika medlemmar av lärarkåren om att de inte längre har några studerande som låser sig eller grips av panik precis då de ska in i studentexamenssalen. Det här är en trygghet vi vill och tror att vi kan ge även våra studerande.