Ofta ställda frågor om servicenätet

Borgå stad påbörjade en utredning av småbarnspedagogikens och grundläggande utbildningens servicenät i slutet av 2023. Målet är att utvärdera och identifiera förändringar i servicebehoven i ett tidigare skede än förut och reagera proaktivt på behoven.

Enligt befolkningsprognoser kommer antalet barn i Borgå och därmed också statsandelarna att minska betydligt. Situationen kräver en förnyelse av servicenätet.

Servicenätet anpassas till förändringarna i verksamhetsmiljön, såsom förändringarna i befolkningen, lagstiftningen, förutsägandet av servicebehoven och anordnandet av tjänster, finansierings- och kostnadsförändringar samt behov av nybygge och grundläggande renovering.

Läs mer om ämnet:

I granskningen av servicenätet granskas hela nätverket gällande enheterna för småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. Tjänsterna för gymnasieutbildning ligger utanför utredningen. I Borgå har situationen för gymnasierna redan centraliserats till en finskspråkig och en svenskspråkig gymnasieskola.

Välfärdsområdet ansvarar för kostnaderna för elevvården så de ingår inte i stadens kartläggning av nuläget.

Städkostnaderna saknas från livscykelobjekten eftersom utgifterna har inkluderats i livscykelhyran.

Den interna hyran anger kostnaderna för skolans lokaler. Om den interna hyran står för en stor del av kostnaderna, är kostnaderna för skolans lokaler höga i förhållande till skolans övriga kostnader, såsom kostnader för undervisning (personalkostnader), skolskjutsar, måltider och städning.

Vid beräkningen av den interna hyran graderas kostnaderna för byggnader, ombyggnads- och förbättringsarbeten samt användningen av lokalerna till användarna av lokalerna. Den interna hyran består av kapitalhyra och hyra för drift och underhåll.

Du kan ta närmare del av grunderna för bestämmande av den interna hyran i beskrivningen av nuläget i servicenätsutredningen, sidorna 26–27.

I servicenätsutredningen används det vid fastställandet av byggnadernas ekonomiska värden, konditionsklass och interna hyra den av kommunerna och andra fastighetsägare allmänt använda Trellum Oy:s metod. Interna hyror har beräknats enligt Trellum Oy:s modell som stadsstyrelsen har godkänt.

Albert Edelfeltin koulu är den enda skolan i Borgå som erbjuder undervisning för vissa särskilda elevgrupper, såsom barn med funktionsnedsättning och barn i språkbadsundervisning. Undervisningen för barn med funktionsnedsättning ordnas i små klasser. Det är dyrare att ordna verksamheten eftersom det enligt lagen ska finnas mer personal (till exempel assistenter, handledare och lärare) och gruppstorlekarna ska vara mindre.

Borgå erbjuder denna tjänst också till vissa grannkommuner och får bland annat hemkommunsersättning för undervisningen från andra kommuner. Albert Edelfeltin koulu är också stadens enda enhet som erbjuder språkbad.

Elevupptagningsområdet omfattar hela staden och därför är skolskjutsarna dyrare. På grund av inomhusluftsrenoveringen var skolans interna hyra (lokalitetskostnader) högre år 2023 men år 2024 är dessa kostnader inte längre en belastning.

Centralt i hela arbetet med servicenätsutredningen och servicenätsplanen är att beakta konsekvenserna för barnen. Ansvaret för bedömningen av konsekvenserna för barnen ligger hos Borgå stad.

Utgångspunkten för bedömningen av barnkonsekvenserna är genomförandeplanen för den nationella barnstrategin och utbildnings- och kulturministeriets anvisningar, Unicefs verksamhetsmodell för Barnvänlig kommun, modellen för bedömningen av barnkonsekvenserna i Borgå godkänd av bildningsnämnden 2022 samt Borgå stads övriga strategiska dokument.

I arbetet med servicenätet deltar konsultföretaget Boost Brothers Oy, som valts genom konkurrensutsättning. Styrgruppen för servicenätsarbetet kom tillsammans med Boost Brothers överens om att göra en bedömning av konsekvenserna för barnen. Barnkonsekvensbedömning gjordes i två skeden: i samband med utredningen av servicenätets nuläge och i samband med planeringen av servicenätet. Konsulten utsågs för att ansvara om enkäten som ordnades våren 2024 inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen för barn och deras vårdnadshavare. Boost Brothers ansvarade också för workshopen som ordnades för barn i den grundläggande utbildningen i augusti.

Vårens enkäter besvarades av demokratiskt valda elevkårer och i höstens workshop deltog representation från varje skola. Med tanke på hur workshopen ordnades var det viktigt att varje skola var representerad och att elevantalet förblev fungerande för barnen med tanke på arbetssättet för workshopen.

Boost Brothers valde en person med pedagogiskt kunnande för att utvärdera konsekvenserna för barn. Stadens utvecklingschef för tillväxt och lärande har också varit med i processen för att säkerställa att utvärderingen följer den modell som beslutats i bildningsnämnden.

Dessutom har man som expertarbete skapat en stor jämförelsetabell, där servicenätets effekter på barnen har analyserats ur olika synvinklar samt ur olika synvinklar i den gällande lagstiftningen. Tabellen finns i bilagan på sidorna 92–97. Servicenätplanens bilagor (pdf, endast på finska)

Svaren på vårdnadshavarenkäten om bedömningen av konsekvenserna för barn finns i servicenätplanens bilaga på sidorna 10–81 och sammanfattningen finns i servicenätplanens kapitel 5.2.

Projektgruppen och styrgruppen har regelbundet följt processen på sina möten och nämnderna har regelbundet informerats om den. Även vårdnadshavarna har fått meddelanden och relevant information via kundhanteringssystemen Wilma och Daisy.

Borgå stad genomförde i februari 2024 elektroniska vårdnadshavarenkäter för vårdnadshavare till barn inom både småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Enkäterna genomförs vart tredje år.  

En fjärdedel av vårdnadshavarna (676 svarande) svarade på enkäten om småbarnspedagogik. Vårdnadshavarna berömde barnens jämlika bemötande och den mångsidiga verksamheten. Vårdnadshavarna upplevde fortfarande att de behöver bättre rådgivning till exempel gällande ansökan om plats inom småbarnspedagogiken och gällande stöd i inledningsskedet.  

Drygt en fjärdedel av vårdnadshavarna (1 437 svarande) svarade på vårdnadshavarenkäten inom den grundläggande utbildningen. Vårdnadshavarna var mest nöjda med det stöd som barnet fått och med samarbetet mellan hem och skola. I svaren framhölls också att vårdnadshavarna önskar mer information om de valfria ämnena och klubbutbudet i skolorna.  

De daghems- och skolspecifika resultaten har delats med daghemsföreståndarna, rektorerna och områdesrektorerna och resultaten har använts i utvecklingen av enheternas verksamhet och i planeringen av läsåret. De enhetsspecifika resultaten är inte jämförbara med varandra på grund av varierande svarsprocent.  

De viktigaste resultaten av vårdnadshavarenkäterna såväl som annan insamlad respons kan i mån av möjlighet utnyttjas i arbetet med servicenätet. I våras utfördes också separata enkäter i anslutning till arbetet med servicenätet – behandlingen av resultaten pågår fortfarande och är opublicerade.  

Läs mer:

Barn- och elevantalen har öppnats i utredningens kartläggning av nuläget, skolornas elevantal finns i kapitel 4.1 och daghemmens barnantal i kapitel 5.1: Porvoon palveluverkko, nykytilan kuvaus (pdf, endast på finska)

I granskningen av servicenätet har man använt talen för år 2023. Vid granskningar och till exempel bokslut används alltid den officiella avstämningsdagen, som är 20.9. För att säkerställa tillförlitligheten och likvärdig jämförelse har man i servicenätarbetet använt elev- och barnantalet för år 2023, eftersom statistiken för 2024 har varit tillgängligt endast några veckor.

Skolornas nuvarande elevupptagningsområden har beslutats av nämnden för växande och lärande. Stadens olika områden utvecklas på olika sätt i fråga om invånarantal, och också elevupptagningsområdena måste ses över, så att användningen av skolornas lokaler kan optimeras.

Det nuvarande läget både per skola och enligt de nuvarande elevupptagningsområdena framgår i servicenätskartläggningen som gjordes våren 2024. Porvoon palveluverkko, nykytilan kuvaus (pdf, endast på finska)

Stadsstyrelsen godkände på sitt möte 8.4.2024 principerna som utarbetats för servicenätsarbetet. Principerna påverkar också skolornas nuvarande elevupptagningsområden och förenar dem till så kallade serviceområden. I principerna beslutades att granskningen ska göras per serviceområde, därför har granskningen i planeringen gjorts på detta sätt.

I fortsättningen skulle staden ha tre finskspråkiga och två svenskspråkiga serviceområden inom den grundläggande utbildningen. Småbarnspedagogiken har redan övergått till serviceområden. I serviceområdena skulle finnas flera daghem och skolor. Barnens och elevernas placering kan granskas från fall till fall mellan serviceområdena. Serviceområdena gör det möjligt att optimera användningen av lokalerna.

Läs mer om de planerade serviceområdena i servicenätsplanen, kapitel 2.2: Servicenätsplanen, uppdaterad 8.10 (pdf)

Kollektivtrafiken kan till och med förbättras från byar till centrum och tillbaka. Det nya servicenätet kan ställas i relation till utvecklingen av kollektivtrafiken när invånarna rör sig i samma riktning. Genom att reglera tidtabeller och trafiktäthet, fordonens kvalitet och kvantitet blir den framtida trafiken flexibel, lönsam och invånarorienterad.

Kollektivtrafikens utveckling i glesbygden baserar sig också på invånarantal och användningsbehov, dvs. antalet passagerare. Byskolornas existens säkerställer inte ett tillräckligt antal passagerare för kollektivtrafiken. Antalet passagerare mot centrum är redan nu högre på morgonen och högre mot glesbygden på eftermiddagarna på grund av den centrala placeringen av skolorna med årskurserna 7–9.

Stadsstyrelsen godkände på sitt möte 8.4.2024 principerna som utarbetats för servicenätsarbetet. I principerna konstateras att servicenätet ska bestå av fungerande och ekonomiska enheter. Målet är att övergå till permanenta lösningar kring utrymmen och deras läge, så att kriterierna för elevupptagning och riktlinjerna för servicenätet är synkroniserade. Lokalerna planeras så, att de kan ändras flexibelt. I principerna fastställs att man avstår från tillfälliga lokaler. I planen beskrivs alla enheter som man kan avstå från enligt denna princip.

Att renovera flera byggnader i dåligt skick skulle kosta för mycket i förhållande till att övergå till lokaler som rymmer flera grupper. Alla planerade investeringar är så kallade ersättande investeringar som ersätter flera byggnader i dåligt skick och i slutet av livscykeln. Samtidigt avstår man från tillfälliga lösningar. På så sätt blir servicenätet helare och mer bestående.

Byggnaderna säljs som sådana, utvecklas för försäljning eller rivs. Rivning är det sista och dyraste alternativet, och det är inte möjligt för alla byggnader till exempel på grund av deras historiska värde. I utredningen har man dock systematiskt beräknat kostnaderna för rivning för alla byggnader för att se vilket sätt att avstå från byggnaderna skulle vara dyrast.

Flera objekt kommer sannolikt att behöva utvecklas för försäljning, vilket innebär att hela byggnader eller delar av byggnader rivs för att objektet ska kunna säljas till exempel för att betjäna boende. Kostnaderna för underhåll av fastigheter som tagits ur bruk har beräknats till ca 2 euro/m2/mån, dvs. ca 24 euro/m2 per år. Till exempel var kostnaderna för underhåll av alla byggnader i Tuorilan koulu som tagits ur bruk sammanlagt cirka 17 000 euro år 2023. Tuorilan koulus byggnader är oljeeldade. Kostnaderna för byggnadernas rivning har beräknats genom en allmänt använd kostnad på 150 euro/m2.

Om alla byggnader i objektet rivs, säljs tomten (fastigheten) för nybygge.

Både elever och lärare flyttas till en ny enhet inom samma serviceområde med utrymme. Eleverna får undervisning i den nya enheten och lärarna har jobb eftersom de ersätter flertaliga pensionerade inom sektorn. Man får bekanta sig med den nya enheten och gå på besök i enheten innan övergången. Med personalen förs lagenliga diskussioner.

Att koncentrera Borgå stads lokaler är en åtgärd i stadens program för produktivitet och ekonomi för åren 2024–2027. Genom att koncentrera lokalerna minskar bland annat andelen hyror som betalas till utomstående ägare.

Staden har redan avstått från lokalerna Kommunhuset, Campus och Teknikbågen och koncentrerat verksamheten i dem till Nimbushuset, dit man i fortsättningen även kommer att flytta fler av stadens funktioner. Ibruktagandet av Nimbushuset har effektiviserat användningen av utrymmen, vilket innebär att utrymmet per anställd är betydligt mindre än tidigare. Dessutom har samarbetet mellan sektorerna ökat och effektiviserats avsevärt.

Om en skola läggs ned minskar också rektorn som administrativ anställd och skolsekreterartjänsterna kan minskas. Dessutom behövs inte längre någon städare, personal inom matförsörjningen och underhållstjänster till enheten. Även i dessa tjänster finns möjligheter till besparingar.

I de största skolorna finns till exempel tjänster för studerandevård och stöd för lärande (speciallärare, mångkunnig speciallärare) tillgängliga varje dag. De större enheterna har också fler skolgångshandledare och -biträden, och i vissa skolor också skolcoacher som hjälper. Barnen kan också ha möjlighet till egna smågrupper i och med bedömningen av behovet för stöd. Kollegiets kamratstöd och multiprofessionalitet ökar också.

I en större skola finns det bättre möjligheter att separera elever och ordna undervisningen flexibelt i små grupper efter behov än i en mindre skola. Å andra sidan kan en mindre skola lättare erbjuda en lugnare miljö, vilket är något som kräver mer uppmärksamhet och åtgärder i en större skola. De nya skolorna är utformade för att erbjuda flexibla utrymmen även för olika elevers behov och för att motsvara lärarnas tankar om hur de vill ordna undervisningen per elevgrupp.

Genom att lägga ner en skola försvinner dess fasta kostnader. När man räknar de fasta kostnaderna under flera år, dvs. den kumulativa effekten, är inbesparingen betydande. Fasta kostnader är intern hyra, en del personalkostnader och dessutom en del stödtjänster. Genom att lägga ned skolor sparas också de kommande årens stora ombyggnadsinvesteringar. I servicenätsplanens tabeller och kapitlen innan dem har vi beskrivit hur olika faktorer har beräknats. Servicenätsplanen, uppdaterad 8.10 (pdf)

Att stänga en liten skola kan leda till att eleverna placeras i befintliga grupper utan investeringar eller att nya elevgrupper bildas. Detta leder till något större grupper, men minskningen i antalet elever kompenserar delvis denna nackdel.

Tack vare besparingarna kan man satsa mer och tillräckligt på själva undervisningen och lärandet för alla barn i Borgå.

Till exempel sammanslagningen av skolorna i Toras och Kerko till Jokilaakson koulu medförde besparingar i såväl personalkostnader som fastighetskostnader på sammanlagt cirka 230 000 euro/år och även lokalernas kvalitet förbättrades avsevärt.

I den positiva prognosen av servicenätsplanen har man beaktat de nya planerna, bostadsbyggandet och inflyttningsöverskottet enligt Borgås nuvarande planer.

Prognoserna visar att även om antalet invånare ökar, så ökar antalet barn inte i samma takt, utan minskar. Barn som börjar skolan om cirka 6–7 år har redan fötts. Orsaken är att nativiteten har sjunkit. Inte bara i Borgå utan i hela Finland. I prognoserna ingår Borgås eget kodade fertilitetstal.

I Borgå finns för närvarande tvåspråkiga bildningscenter i Vårberga, Hindhår och Kullo. Ett tvåspråkigt bildningscenter kräver en tillräcklig representation av båda språkgrupperna inom området, dvs. att det finns tillräckligt med barn i båda språkgrupperna.

Bildningscentret är inte i sig en enhetlig administrativ enhet, utan centren är separata enligt språk. En enskild språkenhet i bildningscentret kan bli mycket liten. Det vill säga även om man befinner sig under samma tak kan det till exempel finnas tre administrativa enheter: en enhet för småbarnspedagogik, en finskspråkig skolenhet och en svenskspråkig skolenhet. Varje enhet ska ha en egen förvaltning och närmaste chefer samt förvaltningssystem. Detta grundar sig på gällande lagstiftning.

Bildningscentret i Ebbo-Grännäs har granskats och behandlats bland annat 2020 och 2022. På den finskspråkiga sidan anses elevantalet vara för litet för en fungerande skola och dessutom behövs investeringar för att de finskspråkiga eleverna ska ha fungerande lokaler.

Bildningscentret i Illby-Sannäs har också granskats och diskuterats 2019. Om den helheten beslutades det att i Illby finns en finskspråkig skola och i Sannäs en svenskspråkig skola.

Den nya skolan ersätter Peipon koulu, med tre parallella klasser, som har nått slutet av sin livscykel. Den nya skolan är fortfarande planerad att ha tre parallella klasser och har dimensionerats för sammanlagt 525 barn, av vilka sammanlagt 93 är platser inom förskoleundervisningen och den förberedande undervisningen. Själva lågstadiet har dimensionerats för 432 elever. De nya lokalerna används i fortsättningen också av medborgarinstitutet och idrottsväsendet.

Gammelbackan koulu, där man planerar placera tre förskolegrupper, ersätter de tillfälliga daghemslokalerna vid Kunskapens väg, som används av fyra grupper. Skoleleverna flyttar från gamla Peipon koulu till Gammelbackan koulu.

Om elevantalet till exempel hade dimensionerats för endast 325 elever, skulle det innebära att de fyra undervisningsgrupperna för grundläggande utbildning och de utrymmen som de behöver skulle avstås från. Samtidigt skulle matsalen också bli mindre. Att slopa dessa åtgärder och den mindre gymnastiksalen och dess omklädnings- och tvättutrymmen skulle enligt en grov uppskattning innebära en besparing på cirka 1,85 miljoner euro i kostnader. Besparingen skulle dock i praktiken vara något mindre, eftersom det i det ovan nämnda talet också ingår fasta kostnader för projektet, som inte kunde uppskattas separat i denna uppskattningskalkyl.

Av inbesparingen skulle också följa att de barn som inte får plats i lokalerna skulle skaffas ett separat nytt utrymme. Det skulle igen inte vara förnuftigt, och i synnerhet inte kostnadseffektivt eller funktionellt förnuftigt. Bredvid Gammelbacka har man också planlagt ett stort område, Vindkulla, dit man uppskattat att många nya invånare flyttar.

Sjötullens daghem har dimensionerats för tio barngrupper. För daghemmen dimensioneras jämna antal grupper, eftersom verksamheten alltid baserar sig på samarbete mellan två grupper. Investeringen är en ersättande investering, dvs. den ersätter flera gamla tillfälliga lokaler och lokaler i dåligt skick.

Sjötullens daghem ersätter utrymmena för 9–12 grupper. Den ersätter Parkdaghemmet, 3 grupper och centrums tillfälliga utrymmen, 6 grupper samt eventuellt Ebbo daghem, 3 grupper.

Kostnaden för lokalerna för en grupp är cirka 600 000 euro. I likhet med utvärderingen för Gammelbackan koulu, skulle besparingen dock i praktiken vara något mindre, eftersom det i det ovan nämnda talet också ingår fasta kostnader för projektet, som inte kunde uppskattas separat i denna uppskattningskalkyl.

Den interna hyran för det nya daghemmet ersätter den interna hyran för de lokalerna man avstår från.

På Kulloområdet råder inte byggförbud. Sedan år 2000 har drygt 162 tillstånd för planeringsbehov ansökts om för Kullo postnummerområde och 124 (77 %) av dem har beviljats. Alla beviljade tillstånd har inte lett till byggen. Enligt bygglovsuppgifter har man sedan år 2000 byggt 106 egnahemshus i Kullo postnummerområde. Till exempel har några tillstånd för planeringsbehov beviljats för egnahemshus mindre än en kilometer från skolan. Staden äger inte mark i Kullo.

I prognosen för byggandet har man beaktat principerna för programmet för bystruktur (byggandet styrs till servicebyar, Kullo är en serviceby) och den pågående delgeneralplanen för Kulloområdet, där det preliminära målet är att öka bybebyggelsen.

Tomterna i Ebbo Stengård var föremål för förhandsmarknadsföring 2023. Förhandsmarknadsföringskampanjen pågick 16.5-31.8.2023. Under perioden marknadsfördes tomterna bland annat genom följande åtgärder:

• Borgå-kort om tomterna delades ut vid olika tillfällen.
• I Ebbo hängdes upp två banderoller om tomterna, en banderoll vid Ebbovägen, en på tomtområdet vid vägen till Holken.
• En kampanj på sociala medierna.
• Skild webbplats för marknadsföring för tomterna i Ebbo.
• En enkät om förhandsmarknadsföring, som genomfördes med en blankett.

Det kom sammanlagt 42 svar på enkäten. Av de som svarade på enkäten gav 34 sina kontaktuppgifter. Till dessa sändes en ytterligare förfrågan, där man frågade efter deras planer på byggande och andra omständigheter i anslutning till valet av tomten och dess läge. Vi fick svar från sex personer, varav fyra svarade på byggfrågor. För de två övriga respondenterna var byggplanerna oklara, men skolan ansågs viktig.

På basis av förhandsmarknadsföringen fanns det inte tillräckligt med efterfrågan på tomterna för att de skulle kunna säljas och därför reserverades inga pengar för att bygga kommunalteknik. Stadsfullmäktige behandlade ärendet vid sitt möte 15.11.2023 som en del av budgetbehandlingen för 2024.

De nya egnahemstomterna kommer till försäljning en gång om året i oktober-november. Information om tomter till salu ges bland annat på stadens webbplats.

Tillägg 29.10.2024: tillagt informationen om stadsfullmäktiges möte 15.11.2023.

Stadens organisationsstruktur och praxis för budgetering har förändrats under de senaste åren. Två poster förklarar ökningen av utgifterna:

För det första har man år 2023 bokfört hela sektorns kostnader för förvaltning (kostnader för ICT, ekonomi- och personalförvaltning samt översättning) under posten för sektorns ledning. Dessa kostnader uppgick till cirka 1,6 miljoner euro. Ännu 2019 producerades förvaltningstjänsterna av stadens interna servicecenter, och kostnaderna fördelades i större utsträckning på olika kostnadsställen.

För det andra har man i sektorns ledning år 2023 bokfört en ny utjämningsavgift på ca 1,8 miljoner euro som Kommunernas pensionsförsäkring fakturerat och som baserar sig på de förändringar som social- och hälsovårdsreformen medförde.

På motsvarande sätt innehåller kostnaderna för finskspråkiga och svenskspråkiga utbildningstjänster år 2023 bl.a. satsningar på skolmat samt projekt för vilka det beviljats extern finansiering. År 2023 var antalet projekt rekordhögt, och med de centraliserade anslagen anställdes flera projektlärare på skolorna. Ett centraliserat anslag reserverades och användes också för att anställa flera skolgångshandledare för skolåret.

Mellan 2019 och 2023 har bildningssektorns förvaltningskostnader inte ökat särskilt mycket. Däremot har till exempel kostnaderna för skolskjutsar ökat, sammanlagt med cirka en miljon euro.

År 2023 ökade de interna hyrorna inom sektorn med över 5 miljoner euro och löneförhöjningarna var stora. Dessutom riktades den centraliserade reserveringen på koncernnivå till justeringspotter för personalen, som betalades som personliga tillägg under år 2023. Det ovan nämnda motsvarar cirka åtta miljoner euro just år 2023.

I förvaltningen arbetar byråsekreterare, experter och huvudanvändare av datasystem som ansvarar bl.a. för ekonomi, fakturering, ICT-system, ärendehantering, säkerhets- och beredskapsplanering, personalfunktioner samt ordnande av skolskjutsar. Dessutom har sektorns serviceområden lagstadgade administrativa tjänster som stöd för sin egen substansverksamhet. Uppgifterna är en del av utbildningsanordnarens lagstadgade verksamhet.

Enligt gällande lagstiftning är undervisningsspråket vid en skola antingen finska eller svenska, och detta bestämmer på vilket språk undervisningen i modersmål sker. En skola är en självständig administrativ enhet som ska ha en rektor som ansvarar för verksamheten. Enheter med olika språk kan vara verksamma i samma byggnad, till exempel i ett bildningscenter, men en skolenhet kan inte vara tvåspråkig.

Lagen möjliggör tvåspråkig undervisning, till exempel språkbad, men även då har skolan ett officiellt undervisningsspråk. I Borgå ordnas för närvarande svenskspråkig språkbadsundervisning för finskspråkiga barn och motsvarande verksamhet planeras också på engelska.

Nämnden för tillväxt och lärande har vid sitt möte 24.10.2024 uttryckt önskemål om att beskrivningen av serviceområdena ska förtydligas. Förberedelserna för detta pågår. Temat behandlas på mötet för nämnden för växande och lärande i november och beskrivningen bifogas som en del av servicenätsplanen och stadsdirektörens förslag till servicenät.

I planeringen av servicenätet har hela servicenätet behandlats ur ett jämställdhetsperspektiv. Planeringen har gjorts enligt de principer som stadsstyrelsen fastställt. En av principerna är att enheterna är ekonomiskt och funktionellt lönsamma och att undervisningens andel av kostnaderna är 50 procent eller mer.

Antalet barn minskar och därmed minskar också statsandelarna. Även mindre enheter kommer enligt prognoserna att minska ytterligare.

Många enheter är gamla och kräver betydande investeringar för renoveringar under de kommande åren. I principerna har man också bestämt att man avstår från tillfälliga lokaler samt små enheter i dåligt skick. Detsamma gäller också småbarnspedagogik. Samtidigt vill staden garantera jämlika och pedagogiskt ändamålsenliga enheter.

De vuxnas roll och stöd för barnet är betydande. Det handlar om en förändring. Barnen ska få bli bekant med den nya verksamhetsmiljön. Barnen besöker och bekantar sig med nya lokaler och människorna. Exempelvis äter man i den nya matsalen, diskuterar skolans tillvägagångssätt och ordningsregler, bekantar sig med elevvårdens tjänster och personal samt t.ex. rektorn.

En positiv attityd hos varje vuxen och vårdnadshavare hjälper barnet att anpassa sig till den nya miljön och lita på sig själv som aktör i den nya miljön.

I de största skolorna finns t.ex. tjänster för studerandevård och stöd för lärande (speciallärare, mångkunnig speciallärare) tillgängliga varje dag. De större enheterna har också fler skolgångshandledare och -biträden, och i vissa skolor finns också skolcoacher som hjälper. Barnen kan också ha möjlighet till egna smågrupper i och med bedömningen av behovet för stöd. Kollegiets kamratstöd och multiprofessionalitet ökar också.

I en större skola finns det bättre möjligheter att separera elever och ordna undervisningen flexibelt i små grupper efter behov än i en mindre skola. Å andra sidan kan en mindre skola lättare erbjuda en lugnare miljö, vilket är något som kräver mer uppmärksamhet och åtgärder i en större skola. De nya skolorna är utformade för att erbjuda flexibla utrymmen även för olika elevers behov och som motsvarar lärarnas bedömningar om hur de vill ordna undervisningen per elevgrupp.

Olika tjänster kan påverka byarnas livskraft, men deras verksamhetsförutsättningar och beaktandet av den lagstadgade basuppgiften är betydande. Till exempel är skolornas grundläggande uppgift att garantera barnen god undervisning. Antalet användare av tjänsterna är ofta en viktig faktor med tanke på deras ordnande. Detta syns till exempel också i kommersiella tjänster.

Gruppstorlekarna inom småbarnspedagogiken och dimensioneringen har fastställts i lagen. I ett daghem får finnas sju barn som är tre år eller äldre per pedagog. Antalet barn under 3 år får vara högst 4 per pedagog. Dessutom får det i en grupp finnas ett antal barn som motsvarar högst tre pedagoger.

Om en enhet läggs ner, flyttar barnen till en annan enhet. Det kan hända att ändringen av enheten tillfälligt påverkar de barn som nu finns där, men inte på de som flyttar till enheten när skolan/platsen för småbarnspedagogik har förändrats.

Servicenätsplanen betonar byggandet av en enhetlig skolstig från förskola till grundskola och vidare till högstadiet på ett kontrollerat sätt. Om grupper skulle slås samman skulle det ske från och med första klass, då att det ur organisatoriskt perspektiv är en annan sak än att barnet börjar sin enhetliga skolstig från en viss enhet. De enhetliga skolstigen har också definierats i principerna för planeringen. Den enhetliga skolstigen kan till och med börja i samma skolbyggnad om förundervisningen finns i skolans utrymmen. Idag är ungefär hälften av förundervisningsgrupperna i skolors utrymmen.

Undervisningsgrupper för elever som börjar i skolan kan bildas så att ojämlikhet inom området kan förebyggas mellan olika enheter och antalet grupper är ändamålsenligt. Gruppstorleken är också viktig med tanke på lärande och undervisning.

Under våren utfördes enkäter bland småbarnspedagogikens och den grundläggande utbildningens enheter och barnens vårdnadshavare. Under hösten ordnades den andra delen av bedömningen av konsekvenserna för barn i form av en verkstad den 15 augusti 2024. Två elever från varje grundskola hade bjudits in till verkstaden. Till verkstaden hade även en representant från ungdomsfullmäktige och en från Föräldraföreningar i Borgå rf bjudits in.

En invånarenkät, där det samlades in respons om utkastet till servicenätsplanen, var öppen 11.-28.10.2024. Sammanfattningen av den, liksom andra utlåtanden, bifogas till servicenätsplanens material för behandling av stadsstyrelsen och fullmäktige.

Du kan också ta ställning till granskningen genom att kontakta stadens tjänsteinnehavare som ansvarar för frågorna:

• Tjänster; bildningsdirektör Sari Gustafsson, direktör för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning Jari Kettunen, direktör för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning Rikard Lindström, direktör för småbarnspedagogik Leila Nyberg

• Planläggning och markanvändning: stadsutvecklingsdirektör Dan Mollgren, tomtchef Pekka Söyrilä och stadsplaneringschef Maija-Riitta Kontio

• Byggande: stadsarkitekt Markku Partanen och lokalitetsdirektör Mikko Silvast

Nämnderna och sektorerna hörs enligt den process som stadsstyrelsen beslutar. Hösten 2024 ordnas även en andra aftonskola om ärendet för stadsfullmäktige.

Servicenätplanen med alternativ blev färdig den 4 oktober och den har remitterats till nämnder, utbildningssektioner och ungdomsfullmäktige. Stadsstyrelsen behandlade påbörjandet av remissförfarandet vid sitt möte den 7 oktober.

Efter remissförfarandet lägger stadsdirektören fram sitt förslag om servicenätet. Stadsstyrelsen behandlar ärendet i november och fullmäktige den 11 december.

Åtgärderna och lösningarna blir därmed en del av budgeten för 2025. Besluten fattade hösten 2024 kan även verkställas under planeringsåren 2026–2027 och senare under granskningsperioden för scenarierna.