Runebergstårta

Runeberg var en känd läckergom och sägs ofta ha ätit bakelser antingen till frukost eller till mellanmål under sina jaktfärder. En av bakelserna var hans särskilda favorit, och bakelsen började kallas för runebergstårta.

Ursprungligen kunde man köpa dem från Astenius bageri som låg vid porten av den nutida Gamla Borgå. Lars Henrik Astenius hade studerat till konditor i S:t Petersburg, kanske härstammar också receptet på denna tårta därifrån. Astenius recept har inte bevarats till våra dagar.

Den äldsta kända versionen av receptet på runebergstårta finns i Fredrika Runebergs receptbok. Där heter receptet Runebergs bakelse. Fredrikas receptbok var försvunnen i åratal, men den hittades i en bokhylla i samband med att hemmet renoverades år 2004.

Fredrika var inte bara händig utan också en noggrann hushållerska, så hon har gjort sin egen version av bageriets tårta för att själv kunna baka sin mans favorit delikatess. Tårtan serverades dock inte dagligen, eftersom socker och mandel var dyra importvaror, och missväxtåren påverkade också författarens familj. Om alla ingredienser inte fanns tillgängliga, kunde Fredrika göra en bakelse av de ingredienser som råkade finnas hemma.

Enligt Fredrikas recept finns det ingen alkohol i tårtan. Man brukade dock inta en liten dos punsch att skölja ner tårtan med.

Även om det var Runeberg som gjorde bakelsen känd skulle man också kunna säga att bakelsen har hållit Runeberg känd. Så starkt hör skalden och bakelsen ihop ännu idag. Runt Runebergsdagen äter man miljontals runebergstårtor i Finland. I Runebergs hemstad Borgå brukar man servera runebergstårtor åt alla elever på Runebergsdagen, och på kaféerna får man bakelserna året om.

Fredrikas receptbok kan köpas från Runebergs hem. I Runebergs museibutik finns också formar av rätt modell för bakning av tårtorna.

Strömborg, J. E.: Biografiska anteckningar om Joh. Ludv. Runeberg. G. W. Edlunds förlag. Helsingfors 1896.

Fredrika Runeberg: Receptbok. Svenska litteratursällskapet i Finland. Helsingfors 2003.