Näsebacken som en nöjesplats
Eftersom området var en riksomfattande turistattraktion och många turister och stadsbor rörde sig i parkskogen grundade fru Anna Cairenius en liten kiosk på backen år 1913. Senare utvidgades den till ett kafé och det fick namnet ”Turisthyddan”. Numera finns utsiktsrestaurang Honkala i denna byggnad.
Näsebacken har också varit en nöjesplats för stadsborna. Efter Stora nordiska kriget och stora ofreden år 1723, i ytterst fattiga förhållanden, ordnades det till stadsbornas glädje en fest. På Näsebacken firades kungens namnsdag och salut avfyrades med kanoner. År 1803 arrangerades det på backen teaterföreställningar, på 1850-talet uppträdde cirkusartister, balettdansare och en marionetteater på Näse plats. På Näsebacken arrangerades fyrverkeriföreställningar.
I början av 1700-talet var Näsebacken ett dystert ställe. Backen var en halshuggningsplats för brottslingar.
Arméns ridhus som Georg (Göran) Magnus Sprengtporten lät bygga stod på Näsebacken, men det revs 1823 för att ge plats för begravningsplatsens nya staket.
På backen fanns också Näse gårds väderkvarn som syns på några gamla målningar. Stadsborna fick dock inte använda den utan de reste till Strömsberg för att mala spannmål.
Källor:
• Rosendahl, Ulrika 2005. Porvoo Näsinmäki. Arkeologinen inventointi. Museovirasto, rakennushistorian osasto.
• Pollari, Emilia 2006. Mullasta maan. Porvoon Näsinmäen suojelukaava.
• Mäntylä, Ilkka 1995. Borgå stads historia II: 1602-1809.
• Mäkelä-Alitalo, Anneli 2000. Borgå stads historia III:1.1809–1878.
• Lönnqvist Minna & Lönnqvist Kenneth 2009. Porvoo – Kulttuuri- ja luonto-opas.
Källor:
• Rosendahl, Ulrika 2005. Porvoo Näsinmäki. Arkeologinen inventointi. Museovirasto, rakennushistorian osasto.
• Pollari, Emilia 2006. Mullasta maan. Porvoon Näsinmäen suojelukaava.
• Mäntylä, Ilkka 1995. Borgå stads historia II: 1602-1809.
• Mäkelä-Alitalo, Anneli 2000. Borgå stads historia III:1.1809–1878.
• Lönnqvist Minna & Lönnqvist Kenneth 2009. Porvoo – Kulttuuri- ja luonto-opas.