Arbetet med servicenätet fortsätter med utarbetandet av scenarier
Stadsstyrelsen godkände principerna för servicenätet för småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen den 8 april, och antecknade för kännedom beskrivningen av servicenätets nuläge den 17 juni 2024.
Nästa arbetsskede är planeringsskedet för servicenätet, där möjliga utvecklingsscenarier utreds. Scenarierna blir klara så att det kan fattas beslut om dem i oktober. På sitt möte den 24 juni behandlar stadsstyrelsen riktlinjer för uppbyggandet och utformningen av scenarier.
– För att vi ska kunna fortsätta arbetet med scenarier under sommaren behöver vi få riktlinjer av stadsstyrelsen för hur vi ska bygga upp dem. Förslaget är att vi ska bygga upp tre olika scenarier, utifrån vilka det kan fattas beslut på hösten. Nu fattas först beslut om hur olika alternativ ska beskrivas, säger bildningsdirektör Sari Gustafsson.
De viktigaste innehållen i rapporteringen i scenarioskedet är analys och presentation av behoven av att centralisera och utveckla servicelokalerna, beskrivning av scenarierna, bedömning och jämförelse av scenarierna och förslag till det scenario som ska väljas. Till scenarierna kommer också att bifogas kriterier som stöder deras genomförande, men de kommer att härledas först när scenarierna är klara. Med kriterier avses kvantitativa ramvillkor, med vilka scenariot ifråga kan genomföras och med vilka man kan uppnå nyttan av scenarierna. Sådana kvantitativa ramvillkor är till exempel gruppstorlek, antal enheter och de verksamhetskostnader och personalresurser som finns till förfogande.
Den slutliga behandlingen av scenarierna och besluten om scenariernas innehåll och det alternativ som ska väljas fattas i stadsstyrelsen i oktober och beslut om servicenätet fattas i stadsfullmäktige 30.10. Åtgärderna och förslagen blir därmed en del av budgeten för 2025. Beslut som fattas hösten 2024 kan verkställas också under planeringsåren (2026–2027) och senare under granskningsperioden för scenarierna.
I scenarioarbetet har indelningen av serviceområdena planerats enligt följande:
Finskspråkiga skolor
- Östra serviceområdet; nuvarande skolor: elevupptagningsområden för Kevätkummun, Epoon, Ilolan, Keskuskoulu och Huhtisen koulu. Linnajoen koulu (årskurser 7–9).
- Västra serviceområdet; nuvarande skolor; elevupptagningsområden för Hinthaaran, Kulloon, Tolkkisten, Hamarin, Peipon och Jokilaakson koulu. Pääskytien koulu (årskurser 7–9).
- Serviceområdet för Albert Edelfeltin koulu (enhetsskola, smågrupper).
Svenskspråkiga skolor
- Östra serviceområdet; nuvarande skolor: elevupptagningsområden för Kvarnbackens, Vårberga, Sannäs och Grännäs skola. Lyceiparkens skola (årskurser 7–9).
- Västra serviceområdet; nuvarande skolor: elevupptagningsområden för Strömborgska (enhetsskola), Eklöfska, Hindhår och Kullo skola.
Daghem: enligt nuvarande serviceområden, som har varit tre
- Centrumområdet och norra serviceområdet
- Östra området och serviceområdet för östra glesbygden
- Västra området och serviceområdet för västra glesbygden
Preliminära alternativa sätt att definiera scenarier:
Basscenario 0: jämlikhet mellan verksamheterna
- Inga indragningar
- Nya ombyggnader och förbättringar, avskaffande av tillfälliga lokaler, nya gymnastiksalar (t.ex. 2 st.)
- Nya serviceområden i bruk
- Jämlikhet mellan verksamheterna i objekten
- Inga strukturella lösningar, besparingstryck på personalkostnaderna
- Ekonomiska mål uppnås inte (programmet för balansering av ekonomi och produktivitet)
- Det finns inte en lika bra möjlighet att satsa på undervisningens kvalitet
Scenario 1: jämlikhet i verksamheten och måttfull effektivering av verksamheten
- Milda indragningar; de flesta enheter blir kvar
- Ombyggnad med måtta, avskaffande av tillfälliga lokaler
- Nya serviceområden i bruk, flexibel utjämning av grupper
- Jämlikhet mellan verksamheten i de kvarstående objekten
- Strukturella lösningar med måtta, förtätning och optimering
- Det är möjligt att nå ekonomiska mål, t.ex. cirka 3–5 miljoner på lång sikt inom 15 år (fram till år 2040). (Målen i programmet för balansering av ekonomi och produktivitet.)
- Satsningar på undervisningens kvalitet
Scenario 2: jämlikhet i verksamheten och en mer omfattande effektivering av verksamheten
- Radikala indragningar, förtätning och optimering
- Avskaffande av tillfälliga lokaler och tillgodoseende av servicebehovet, jämlikhet i verksamheten i de kvarstående enheterna
- Nya serviceområden i bruk, flexibel och målmedveten utjämning av grupper som en kontinuerlig process (början av lärostigen)
- Mer omfattande effektivering av verksamheten, kompletterande byggande eller nybyggnation som förenar fler enheter vid behov
- Flera strukturella lösningar på lång sikt
- De ekonomiska målen uppnås väl och med förutseende av en radikal minskning av antalet barn, t.ex. cirka 6–8 miljoner euro inom 15 år
- Satsningar på undervisningens kvalitet
