Askola och Borgå utreder tillsammans överföringen av anordnandeansvaret för social- och hälsovårdstjänster i Askola till Borgå

Att anordnandeansvaret för social- och hälsovårdstjänster i Askola kommun överförs till Borgå kan ge kostnadsbesparingar men överföringen är också förknippad med risker, framgår det av en mellantidsrapport som just har blivit färdig. Askola kommun och Borgå stad har tillsammans utrett möjligheter att överföra anordnandeansvaret för social- och hälsovårdstjänsterna i Askola till Borgå stad med början år 2021.

Utredningen har gjorts på begäran av Askola kommunstyrelse. Askola har meddelat att den strävar efter att kostnaderna för kommunens social- och hälsovårdstjänster ska reduceras totalt med 676 000 euro åren 2020 och 2021 jämfört med dagens läge.

Under utredningsarbetet har Askola och Borgå utrett frågor som gäller ekonomin, verksamheten och riskhanteringen i samband med överföringen av anordnandeansvaret. Specialsjukvården ingår inte i utredningen. Kommunstyrelsen i Askola behandlar utredningen onsdagen den 17 juni och stadsstyrelsen i Borgå måndagen den 29 juni. 

Askola köper redan nu många tjänster från Borgå, bl.a. social- och krisjour, familjerådgivning och missbrukarklinik. Kommunerna har också gemensamt konkurrensutsatt social- och hälsovårdstjänster och deltar gemensamt i många regionala utvecklingsprojekt, såsom hemsjukhuset och utredningen av tjänster för personer med funktionsbegränsning.

I utredningen finns en jämförelse av kostnader för båda kommuners social- och hälsovårdstjänster under de senaste åren. Det ser ut som om att social- och hälsovårdssektorns kostnader i Askola är lite högre än i Borgå.

Askolas nettodriftskostnader för social- och hälsovården utan specialsjukvården var år 2018 cirka 1931 euro per invånare medan de i Borgå var 1789 euro per invånare. I Borgå har befolkningen t.o.m. lite större behov av social- och hälsovårdstjänster än i Askola men kostnaderna är ändå lägre i Borgå.

Ur statistisk synvinkel kan Borgå alltså producera social- och hälsovårdssektorns tjänster effektivare än Askola. Det är alltså möjligt att få uppskattningsvis cirka 0,5 miljoner euro i kostnadsbesparingar per år, om Borgå skulle producera social- och hälsovårdstjänster till Askola.

Också i jämförelsen mellan tjänster och verksamhet i Borgå och Askola har man identifierat möjligheter till kostnadsbesparingar. Det är ändå inte helt enkelt att jämföra social- och hälsovårdstjänster i Borgå och Askola eftersom sätten att producera tjänster och personalstrukturen är olika på grund av den stora storleksskillnaden mellan kommunerna. I Borgå stads social- och hälsovårdstjänster arbetar cirka 850 personer medan antalet anställda inom social- och hälsovårdssektorn i Askola är cirka 80.

Kostnadsbesparingarna förutsätter att tjänster omorganiseras och förenhetligas. Besparingar kan fås bl.a. genom slopande av överlappande förvaltning, ledning och chefsnivå. Att besparingar kan fås förutsätter också att en stor del av tjänster för Askolabor flyttas till Borgå. Socialtjänster ska i regel erbjudas i Borgå men t.ex. moderskaps- och barnrådgivnings-, skolhälsovårds- och delvis också hälsovårdscentraltjänster kan också i fortsättningen erbjudas som närtjänst i Askola. Den ena av munhälsovårdsenheterna i Askola ska flyttas till Borgå och kontroller av småbarn och lågstadieelever ska skötas i Askola som närtjänst med hjälp av en mobil vårdenhet.

Risker som är förknippade med anordnandeansvaret gäller bl.a. den snäva tidsplanen, fastigheter och Askolas social- och hälsovårdspersonals villighet att bli Borgå stads anställda. Borgå behöver t.ex. inte alla social- och hälsovårdsfastigheter i Askola för anordnande av verksamheten. Den eventuella vårdreformen för också många frågetecken när det gäller hur vettigt det är att överföra anordnandeansvaret just med denna tidsplan och före den eventuella vårdreformen.

Å andra sidan kan man ändå se att överföringen av anordnandeansvaret erbjuder möjlighet att börja förenhetliga verksamheten och social- och hälsovårdsförvaltningen i en del av östra Nyland redan före den egentliga vårdreformen. Ur invånarnas synvinkel blir tjänsterna enhetligare och serviceutbudet och valfriheten kan bli större i båda kommuner. När området blir större finns det möjlighet att ta hand om det växande klientantalet längre med redan befintliga resurser.

Utredningen, mellanrapport 17.6.2020(på finska)