Bildningsdirektörens förslag: serviceområdena tas i bruk stegvis
Beredningen av servicenätsplanen har framskridit i enlighet med beslutet av nämnden för växande och lärande. Nämnden förutsatte i sitt utlåtande i slutet av oktober att förslaget om serviceområdenas verksamhetsprinciper förs till nämnden för behandling redan i november.
Serviceområdena skulle i fortsättningen ersätta skolornas traditionella elevupptagningsområden. I serviceområdet skulle finnas flera skolor och daghem. Nämnden för växande och lärande behandlar en noggrannare beskrivning av serviceområdena på sitt möte den 7 november.
Bildningsdirektör Sari Gustafsson föreslår att serviceområdena godkänns men att de tas i bruk stegvis. För de finskspråkiga skolornas del skulle man som sådan godkänna serviceområdet för Albert Edelfeltin koulu. De finsk- och svenskspråkiga skolornas östra och västra serviceområden tas i bruk endast delvis i detta skede. Beslutet om att utvidga serviceområdena skulle fattas under de kommande åren i samband med uppdateringen av servicenätsplanen.
I det första skedet skulle de finskspråkiga skolornas östra serviceområde omfatta Huhtisen koulu, Keskuskoulu och Kevätkummun koulu och västra serviceområdet Hamarin koulu, Peipon koulu och Tolkkisten koulu. De svenskspråkiga skolornas västra serviceområde skulle omfatta Eklöfska skolan och Strömborgska skolan och det östra serviceområdet Kvarnbackens skola och Vårberga skola.
– I fråga om de övriga skolorna skulle vi tills vidare iaktta de nuvarande gränserna för elevupptagningen i båda språkgrupperna, berättar Sari Gustafsson.
Nuvarande serviceområden inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen
För barn som börjar skolan inom ett serviceområde skulle beslutet om närskolan fattas på basis av antalet barn. Från gränsområdena mellan skolorna skulle eleverna kunna anvisas till den skola där det finns bättre utrymme och där klasstorleken skulle vara ändamålsenlig med tanke på ordnandet av undervisningen.
– Under de närmaste åren förväntas det bara finnas ett fåtal sådana elever. För barnen som bor i dessa gränsområden finns det inte heller någon betydande skillnad i fråga om skolresans längd, oberoende till vilken av skolorna inom serviceområdet de anvisas. Om barnet har ett syskon skulle barnet ändå i dessa situationer ha den primära rätten att gå i samma skola som sitt syskon. Dessutom skulle vårdnadshavarna fortfarande ha möjlighet att ansöka om en plats för sitt barn i en sekundär skola, dit det finns möjlighet att komma om det finns plats i klassen, beskriver Sari Gustafsson.
Den största klasstorleken bland nya skolelever föreslås vara 23 elever. I undantagsfall skulle detta kunna överskridas med 10 procent.
I fråga om småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen skulle de nuvarande serviceområdena iakttas så att barnets lärstig är så enhetlig som möjligt. Serviceområdena skulle ses över nästa gång då servicenätsplanen uppdateras i fortsättningen.
Serviceområdet främjar jämlikhet och jämnar ut skillnaderna mellan områdena
Nämnden för växande och lärande ansåg i sitt utlåtande i oktober att serviceområdesprincipen i synnerhet är bra eftersom man med hjälp av serviceområdena bättre kan förbereda sig på en osäker framtid samt jämna ut gruppstorlekar och elevantal mellan skolorna på ett flexibelt sätt, enligt barnens och de ungas behov. Principen om serviceområden bidrar också till att stävja områdenas särställningsutveckling.
– Det är motiverat att övergå till serviceområden i synnerhet i områden där befolkningsstrukturen förändras snabbt. Många stora städer har övergått till serviceområden och större elevupptagningsområden just på grund av befolkningstillväxten, beskriver Sari Gustafsson.
– Serviceområdena kan också främja jämlikhet genom att jämna ut skillnader mellan olika områden. De bidrar till att optimera användningen av skollokaler och minskar risken för att lokalerna underutnyttjas eller blir för trånga. Dessutom kan investeringar i tillfälliga skollokaler undvikas. Ett större serviceområde ger möjlighet att anpassa sig till elevantal och behov som förändras snabbt, fortsätter Gustafsson.
Övergången till mer omfattande elevupptagningsområden kan också medföra vissa utmaningar. Ställvis kan det uppstå logistiska problem och större transportkostnader, särskilt om kollektivtrafiken inte är lätt tillgänglig i området.
– Dessutom kan större elevupptagningsområden åtminstone i början av förändringen komplicera förvaltningens processer. Ändringen skulle därför förutsätta god förändringsledning, regelbunden kommunikation och information till vårdnadshavarna redan under småbarnspedagogiken. De kommande anvisningarna för elevupptagning borde också vara tydliga, så att man kan förutse den framtida lärstigen till exempel i fråga om de egna besluten om sitt boende. Att ta till sig den nya modellen kräver att alla intressentgrupper vänjer sig vid den.
