Bildningsnämndens beslut 19.5.2020
Utlåtande till stadsstyrelsen om programmet för hållbar ekonomi 2020–2026
Bildningsnämnden röstade två gånger under mötet. I den första röstningen sattes medlem Hjelts motförslag understödd av medlem Ranta mot medlem Korhonens motförslag understödd av medlem Lönnfors och Lattu. Medlem Korhonens förslag vann med rösterna 9 (Korhonen, von Schoultz, Hammarström, Kivineva, Korpi, Kulju, Lattu, Lönnfors, Svedberg) mot 2 (Hjelt, Ranta).
I den andra röstningen vann medlem Korhonens motförslag med rösterna 9 (Korhonen, von Schoultz, Hammarström, Kivineva, Korpi, Kulju, Lattu, Lönnfors, Svedberg) 2 (Hjelt ja Ranta) mot föredragandes förslag.
Bildningsnämnden beslöt efter omröstningarna att godkänna medlem Korhonens motförslag och ger som sitt utlåtande till stadsstyrelsen om programmet för hållbar ekonomi 2020–2026 följande:
Eftersom stora delar av bildningssektorns verksamhet varit stängd eller verkat i mycket mindre omfattning den pågående våren har sektorn sparat in ca 3,5 miljoner EUR i budgeten för 2020 redan. Intäkterna har minskat med ca 1,2 miljoner EUR vilket ger en nettoinbesparing om ca 2,3 miljoner EUR.
Exakt vilka följder coronakrisen kommer att ha, såväl ekonomiskt som samhälleligt, vet ännu ingen, men det ter sig klart att trycket på staden kommer att öka. Utöver krisens effekter påverkas verksamheten också av redan tidigare identifierad obalans i stadens ekonomi. Det är därför skäligt att se över kostnads- och servicestrukturen och till vissa delar göra nya prioriteringar inför kommande år.
Bildningsnämnden ifrågasätter ändå den snabba beslutstidtabellen som givits för programmet och anser att större långsiktiga förändringar i tidigare tagna strategiska beslut och linjedragningar gällande skol- och dagvårdsnätet inte kan och ska göras med så här kort varsel mitt under pågående kris. Faktaunderlaget är ännu alldeles för litet och kan märkbart förändras beroende på hur krisen utvecklas. Nämnden har tidigare slagit fast att beslut av den här karaktären måste föregås av såväl en barnkonsekvensbedömning som en bedömning av beslutets helhetseffekter på staden och dess invånare både på kort och lång sikt. Bedömningarna måste göras sektoröverskridande. Vidare efterlyser nämnden utredningar över vilka de faktiska inbesparingarna varit vid tidigare stängningar av skolor och daghemsenheter.
I nuläget ser nämnden inga skäl till att riva upp tidigare fullmäktigebeslut gällande skolnätet i östra Borgå.
I fråga om investeringar behövs kanske nya och innovativa lösningar, men viktigt är att garantera service i stadens olika delar även i framtiden. Skol- samt daghemsnätet skall även i framtiden täcka olika delar av Borgå.
Våra skolor och daghem har under våren verkat under mycket exceptionella förhållanden och vi vet inte ännu vilka följderna av detta kommer att vara för elever och personal. Kommunen är enligt lag skyldig att erbjuda läroplansenlig kvalitativ utbildning. Nämnden anser därför att nedskärningar i timresursen nu inte är möjlig. Den koefficient som används vid beräkningen av timresursen bör inte sänkas.
Nämnden anser att skolskjutsprinciperna inte bör öppnas för ny behandling i samband med sparbeslutet. Också i framtiden bör eleverna i de lägre klasserna ha rätt till skolskjuts från 3 kilometer. Gränsen ska inte höjas. Inte heller klassificeringen av farliga vägavsnitt bör ändras, eftersom en bedömning av dessa gjorts nyligen och några förändringar gällande säkerheten inte torde ha uppkommit.
Bildningsnämnden stöder inte en permittering av personalen. Pandemin har haft stor inverkan på barn, unga och deras familjer. Allvarliga följder, såsom marginalisering, bör förebyggas genom att prioritera barn och unga och satsa på deras inlärning och välmående. I det arbetet spelar personalen en viktig roll.
Vid eventuella nedskärningar i daghemsnätverket måste ersättande service erbjudas, eftersom alla barn har rätt till småbarnsfostran och lagen om småbarnspedagogik definierar personalbehovet i förhållande till antal barn. Daghemsnätverket kan utredas genom att bedöma utbudet inom småbarnspedagogiken. Bildningsnämnden förutsätter ändå att småbarnspedagogik också i framtiden erbjuds på de områden där en nedläggning av mindre daghem planeras. Servicen kunde erbjudas i anslutning till närskolor eller i privata daghem.
Inom småbarnspedagogiken tillämpas samma trestegsstöd som i skolorna. Trestegsstödet är uppdelat i det allmänna stödet, det intensifierade stödet och det särskilda stödet. I samarbete med specialbarnträdgårdslärare kan personalen inom småbarnsfostran och vårdnadshavarna vid behov överföra ett barn till någon av de tre stödformerna. På så sätt erbjuds barnet det stöd hen behöver. Barnet tilldelas också en resurskoefficient, som påverkar gruppstorleken. För tillfället används koefficienterna 1,5 och 2. I det förslag som lyfts fram i sparprogrammet skulle koefficienten 1,5 försvinna för att på så sätt kunna utöka antalet platser i grupperna. Bildningsnämnden anser att detta är fel metod för att utöka platsernas antal. Barn bör ha rätt till det stöd de behöver också i framtiden. En ändring här kunde också ha negativa effekter på personalens ork. Risken att förslaget inte skulle uppnå eftersträvade inbesparingar är också överhängande, då antalet barn med koefficient 2 kan antas öka till följd av en eventuell förändring.
På kultur- och fritidssidan pågår som bäst utredningar gällande möjliga organisationsförändringar i syfte att förbättra kvalitet och kostnadseffektivitet. Dessa kan möjligen ge inbesparingar på sikt, men nämnden anser att det inte är möjligt att redan i nuläget slå fast hur stora dessa kommer att vara. Den fria bildningen och den grundläggande konstutbildningen sker till stora delar med prestationsbunden statsandelsfinansiering och verkar i samarbete med flera grannkommuner, vilket gör att Borgå stad inte ensam kan besluta om nedskärningar. Vidare erhåller den här sektorn både statsunderstöds- och annan projektfinansiering för delar av sin verksamhet, vilkas betydelse och inverkan också måste beaktas då eventuella organisationsförändringar slås fast. Nämnden återkommer till eventuella strukturförändringar och inbesparingar då de pågående utredningarna slutförts och fakta finns att tillgå.
Kursavgifterna på KoMbi är idag lägre än i många andra kommuner och här ser nämnden att en moderat höjning är skälig. Också på kultur- och idrottssidan är avgiftsnivån i Borgå i jämförelse med andra kommuner lägre och en höjning av kundavgifter och hyror är möjlig.
2019 färdigställde staden ett idrottsprogram med syfte att utveckla den lokala idrottskulturen och garantera kvalitativa, kunskapsbaserade och kostnadseffektiva idrottstjänster. I programmet betonades att staden bör satsa på konditionsidrott, mångsidigt idrottsutbud och lättillgängliga näridrottsområden, t ex i närheten av skolor. Nämnden anser att nedskärningar i den här servicen skulle motverka programmets målsättningar. Inbesparingar kunde ändå nås t ex genom att förlänga ishallens sommarstängning till fyra månader. Det skulle också ur miljösynpunkt vara ett gott alternativ.
I stadens sparprogram föreslås att skötseln av stadens idrottsutrymmen igen skulle utredas och eventuellt centraliseras. Flera tidigare utredningar har redan visat att det inte leder till inbesparingar och nämnden sker inga skäl till förändringar i nuvarande förfarande.
Därtill önskar nämnden betona att alla kostnader bör beaktas då sparmål föreslås, så att situationsbeskrivning blir möjligast transparent. Det har ännu inte framförts några utredningar gällande köptjänster och årliga automatiska subventioner (Event Factory 1 MEUR/år).
Förhoppningsvis finns mer information om pandemin och dess långsiktiga inverkningar att tillgå under hösten. Nämnden anser att det i samband med budgetbehandlingen för 2021 måste finnas beredskap att göra behövliga omprioriteringar och tidsförskjutningar i såväl serviceutbudet som tidigare fastslagna investeringar om situationen så kräver.
Medlem Hjelt och medlem Ranta lämnade följande anteckning i protokollet: Eftersom stadens ekonomiska situation ständigt försvagas borde alla förvaltningsnivåer sträva till att ansvarsfullt söka lösningar med vilka man kan undvika skatter och avgifter som riktas mot invånarna.
Övriga ärenden
Övriga ärenden beslöts enligt föredragningslistan
