Bokslut 2019: Borgås ekonomi försvagas, prognosen tyder på ett nollresultat

Borgå stads ekonomi håller på att försvagas och resultatet för räkenskapsperioden 2019 visar sjunka nära noll, framgår det av färdiga förhandsuppgifter om bokslutet. Uppgifterna är preliminära och de kommer att bli tydligare när beredningen av bokslutet framskrider och affärsverkens uppgifter slås samman med bokslutet.

– Hela kommunsektorns resultat kommer att vara mycket svagt. Borgås ekonomi är i balans och jämfört med andra städer är resultatet för år 2019 rimligt bra. Verksamhetsutgifterna växer ändå för snabbt och det är i hög grad samfundsskatten som bidrar till det goda ekonomiska resultatet, summerar stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.

– Efter några år med resultat med överskott håller staden på att nå ett nollresultat och det kan ännu bli ett lindrigt underskott, berättar finansdirektör Henrik Rainio om beredningen av bokslutet 2019.

Enligt förhandsuppgifterna har stadens verksamhetsutgifter stigit tydligt mer än under föregående år. Social- och hälsovårdssektorns utgifter steg med cirka 4,9 procent från år 2018, dvs. med cirka 8 miljoner euro. Bildningssektorns utgifter steg med 2,8 procent eller cirka 3,3 miljoner euro.

– Särskilt de ökade utgifterna inom social- och hälsovårdssektorn har överraskat oss i slutet av året, och utgifterna kommer att klart överskrida budgeten. Befolkningens kraftiga åldrande börjar nu synas i form av ökat servicebehov och stigande verksamhetsutgifter, analyserar Rainio.

– Överskridningen beror bland annat på att kundantalet inom social- och hälsovårdstjänsterna och kundernas stödbehov har ökat. Även köp av tjänster, personalutgifterna och köp av förnödenheter har överskridit budgeten. Kostnadsuppföljningsprocessen kräver tydligen utvecklingsarbete och detta arbete har vi redan börjat, säger social- och hälsovårdsdirektör Ann-Sofie Silvennoinen.

Också stadens skuldbelopp ökade under år 2019 sammanlagt med cirka 10 miljoner euro. Vid slutet av år 2019 uppgick stadens skulder till cirka 173 miljoner euro, vilket betyder ca 3 200 euro per invånare. Medelräntan på stadens lån gick ner till cirka 0,45 procent.

– Staden sparade cirka 0,6 miljoner euro i räntekostnader jämfört med budgeten när räntenivån under en lång tid har varit exceptionellt låg, konstaterar Rainio.

Stadens samfundsskatteintäkt steg år 2019 med hela 59 procent, totalt till cirka 32 miljoner euro. Jämfört med fjolåret är ökningen ungefär 12 miljoner euro.

Kommunalskatteintäkten steg bara med 0,6 procent, totalt till cirka 193,6 miljoner euro. Problemen som inkomstregistret förde med sig samt skatteförvaltningens skattekortsreform minskade kommunalskatteintäkten uppskattningsvis med cirka 2 miljoner euro år 2019, men dessa skatter redovisas till staden under år 2020.

– Samfundsskatten påverkar positivt på stadens ekonomi och tack vare den når staden nu ungefär ett nollresultat men läget kan förändras snabbt, påminner Rainio.

I stadens budget 2020 står det att stadens ledning följer indikatorer för en ansvarsfull hushållning och inleder vid behov under budgetåret ett program som kartlägger strukturella ekonomiska besparingar.

Stadens ledning har tidigare uppskattat att staden borde minska sina verksamhetsutgifter med cirka 10 miljoner euro för att stadens ekonomi hade en strukturell balans.  

– Kostnadsmedvetenheten måste spridas i hela organisationen. Staden börja beredningen av 2021 års budget redan nu i februari och i samband med det bedömer vi ekonomiska utsikter, risker och effektiveringsobjekt på längre sikt, berättar stadsdirektör Ujula.

Mera information: 

Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula
tfn 019 520 2200
jukka-pekka.ujula@porvoo.fi

Finansdirektör Henrik Rainio
tfn 040 593 6057
henrik.rainio@porvoo.fi