Bokslut 2021: Borgå stads resultat steg till 53 miljoner euro, osäkerheten kring framtiden har ökat
Borgå stads ekonomi visar ett klart överskott efter ännu ett exceptionellt år. Detta framgår av bokslutsuppgifterna för 2021 som precis har färdigställts.
Stadsstyrelsen behandlar bokslutet för år 2021 på sitt möte den 28 mars.
Stadens resultat före bokslutsdispositioner och fondförändringar är ca 53,2 miljoner euro. Resultatet innefattar ca 28,3 miljoner euro i statens coronastöd, som syns i stadens skatteintäkter och verksamhetsintäkter. Sammanslagningen av affärsverk med stadens resultat ökade resultat med totalt ca 2,5 miljoner euro.
Årsbidraget stärktes till ca 81,0 miljoner euro och lånebeståndet minskade med omkring 15 miljoner euro.
– Bakom oss har vi redan det andra mycket exceptionella året på grund av coronan. Statens coronastöd gav ett starkt stöd till kommunsektorns resultat även år 2021, och därtill ökade Borgå stads egna intäkter från samfundsskatten fortfarande kraftigt, säger finansdirektör Henrik Rainio.
– I bakgrunden finns också stadens program för hållbar ekonomi, som också bidrar till det goda resultatet. Stadens alla sektorer höll sig inom den planerade budgeten trots den väldigt utmanande situationen i verksamhetsmiljön, fortsätter Rainio.
Intäkterna och utgifterna ökade kraftigt
Stadens verksamhetsutgifter ökade med totalt 6,0 procent från året innan, dvs. med ca 20,9 miljoner euro. Social- och hälsovårdens utgifter ökade med 7,2 procent och bildningsväsendets utgifter med 6,2 procent, medan koncernförvaltningens utgifter minskade med 0,7 procent.
– Inom social- och hälsovården hopades kostnader för att hantera och förebygga coronapandemin, men staten kompenserade kommunerna för en del av kostnaderna. I fjol fick Borgå 10,8 miljoner euro i statsunderstöd, säger controller Irene Malmberg.
– Utgifterna inom bildningsväsendet är dåligt jämförbara med år 2020, eftersom man då måste begränsa verksamheten avsevärt på grund av coronan, säger Malmberg.
Stadens skatteintäkter var totalt ca 297 miljoner euro, vilket är rentav omkring 15 procent mer än året innan. Kommunalbeskattningens avkastning var cirka 208 miljoner euro, vilket är en ökning med 1,8 procent från året innan. Samfundsskatten gav staden ca 71 miljoner euro, dvs. omkring 88 procent mer än året innan.
– Den goda konjunkturen och kommunernas tillfälligt höjda andel av samfundsskatteintäkterna syns i alla städers skatteintäkter. I Borgå var ökningen dock betydligt större än så, säger Rainio.
Beredskap för tillväxt och riktade investeringar
Stadens resultat för 2021 möjliggör beredskap för det kommande decenniets viktigaste investeringshelheter.
Staden har tillgång till en spårutvecklingsfond som inrättades i fjol och med vilken man förbereder sig på planeringskostnaderna för spårförbindelsen till Borgå. Idrottscentrumsprojektet i Kokon är den största investeringshelheten i investeringsplanen för de kommande åren.
– Beslut om användning av överskottet och en eventuell utökning av fondkapitalet fattas av stadsfullmäktige efter förslag från stadsstyrelsen, berättar Rainio.
Stadens lånebestånd var ca 140,3 miljoner euro i slutet av 2021. År 2014 var stadens lånebestånd ca 111 miljoner euro, och beloppet ökade till ca 172 miljoner euro fram till år 2019. Därefter har man kunnat minska lånebeståndet under två år i följd.
Lägesbilden inom ekonomin försvagad och osäkerhetsfaktorerna ökar
Uppskattningen av den sannolika kommande utvecklingen har försvagats under början av året. Välfärdsområdesreformen försvagar stadens ekonomi från år 2023, när omkring två tredjedelar av kommunalskatten och omkring en tredjedel av samfundsskatten överförs till staten.
TE-tjänster ska flyttas till kommunerna i början av 2024, men finansieringen av de nya uppgifterna är ännu oklar. Uppgiften är viktig och påverkar stadens serviceproduktion på många sätt.
Stadens intäkter från samfundsskatten har ökat kraftigt under de senaste åren, även utan den temporära höjningen. Enligt preliminära bedömningar kommer stadens utdelning av samfundsskatten att minska betydligt år 2023.
– Stadens ekonomi måste hållas på en stadig grund och servicebehovet dimensioneras så att stadens ekonomi är i balans även under kommande år. Statens coronastöd föll bort redan år 2022, och på grund av välfärdsområdesreformen försvagar stadens finansieringsgrund efter 2023, påminner Rainio.
– Det är ännu svårt att bedöma de ekonomiska helhetseffekterna av kriget i Ukraina. Det är klart att kriget minskar stadens skatteintäkter, ökar servicebehovet och orsakar förutom en ökande inflation även ett tryck på prishöjningar i fråga om investeringar.
Koncernens resultat blev svagare
Stadskoncernens resultat var ca 50,5 miljoner euro och koncernens lånebestånd ca 357 miljoner euro. År 2021 var utmanande för stadens största bolag.
Borgå Energi och Careeria-koncernernas resultat försvagades, delvis på grund av poster av engångskaraktär. Vidare försvagade coronavirusepidemin Event Factory Ab:s och Kokonhalli Ab:s verksamhetsförutsättningar. A-bolagens verksamhet och ekonomi löpte däremot enligt planerna.