Borgå satsar på barnens rättigheter – verksamhetsplanen för modellen Barnvänlig kommun framskrider

Finlands UNICEF har utsett Borgå till att utveckla en barnvänlig verksamhetsmodell. Kommunen ska förbinda sig till att främja barnens rättigheter i kommunens beslutsfattande, förvaltning och tjänster. För tillfället är redan 44 kommuner med i projektet, vilket innebär att projektet redan omfattar nästan hälften av barnen i Finland. Modellen Barnvänlig kommun är ett av UNICEF utvecklat verktyg för kommuner som är avsett att hjälpa kommuner att göra beslut som stödjer barnens välfärd. I Borgå bor för tillfället cirka 10 500 barn under 18 år. I synnerhet strävar modellen efter att främja rättigheter för mest utsatta barn.

SHM har utarbetat en nationell barnstrategi som syftar till ett samhälle som respekterar barnets rättigheter. Barnstrategin baseras på FN:s konvention om barnets rättigheter. Vid sidan om staten har även kommuner och t.ex. undervisningsanordnare en central roll i förverkligandet av strategin. Barnstrategin innebär att bedömningsmodellen för konsekvenser för barn samt barnbudgetering kommer att betraktas och utvecklas vidare också i Borgå under kommande år.

Utvecklingsarbetet pågår i form av en verksamhetsplan

Genomförandet av modellen börjar med en inledande kartläggning av kommunen. Utifrån kartläggningen utarbetas en verksamhetsplan som godkänns av UNICEF. Om verksamhetsplanen förverkligas kan kommunerna i projektet få UNICEFs Barnvänlig kommun-erkännande efter två års utvecklingsarbete.

– Barn och unga är vår framtid. Borgå ansöker om Barnvänlig kommun-erkännandet för att säkerställa att även de mest utsatta barnens rättigheter tillgodoses samt för att ännu effektivare förebygga marginalisering hos barn och unga. I vår modell är visionen att ”Barnets Borgå är framtidens Borgå”. Under det innevarande året har cirka 300 nya Borgåbor flyttat till vår stad. Det innebär också tiotals nya barn. Det är fint att Borgå upplevs som en attraktiv stad bland barnfamiljer och vi arbetar aktivt för att garantera att barnen har ro att växa upp här, säger bildningsdirektör Sari Gustafsson.

I en barnvänlig kommun tillgodoses barnets rättigheter i vardagen för alla under 18 år. Det innebär bl.a. att:

·        barnens och de ungas kunskap om sitt eget vardagsliv beaktas i kommunens beslutfattande och utvecklingen av tjänster.

·        kommunen betraktar konsekvenserna för barn i beslutsfattandet kring ärenden som gäller barn.

·        barnens rätt till en tillräcklig andel av samhällets resurser syns i kommunens budget.

·        varje barn har lika möjligheter till deltagande och användning av tjänster.

Kartläggningen för fram barnens och de ungas röst

Som del av den inledande kartläggningen för verksamhetsplanen genomförde Borgås arbetsgrupp för Barnvänlig kommun en enkät kring nuläget för barn inom småbarnspedagogiken samt elever och studerande på grund- inom grundläggande undervisning och andra stadiet. Enkäten fick 840 svar men långt fler barn och unga besvarade enkäten eftersom många klasser svarade gemensamt med hjälp av sin lärare. i Borgå. Resultaten har presenterats för de svensk- och finskspråkiga utbildningssektionerna, bildningsnämnden samt social- och hälsovårdsnämnden i våras.

– I enlighet med jämlikhetsprincipen strävade vi efter att nå Borgås barn och unga i så stor utsträckning som möjligt, säger klassläraren Juha Huttunen från Jokilaakson koulu.

– Att nå alla ungdomar är inte alltid så enkelt, men med hjälp av ungdomstjänsterna, ungdomsfullmäktigen, småbarnspedagogiken och utbildningstjänsterna lyckades vi dela ut länken till enkäten till riktigt många personer. Med tanke på att det gick att svara på enkäten antingen ensam eller som en klass eller större grupp är 840 svar en stor mängd. Åldersintervallet för den inledande kartläggningen orsakade några problem för oss när enkäten utarbetades. En separat enkät riktades till småbarnspedagogiken medan grund- och det andra stadiet fick sina egna enkäter. Yngre elever kunde även svara på en enkätversion som hade formulerats utifrån enkäten för småbarnspedagogiken. Även om enkäten delvis upplevdes som svår anser jag att barnen klarade den bra med hjälp av lärare och äldre elever, säjer Juha Huttunen tacksamt.

Ungdomsfullmäktige i Borgå besvarade gemensamt på enkäten

− Vi gick igenom frågorna under vårt möte och var och en besvarade enkäten självständigt. Det var relativt lätt för oss att svara, men vi funderade på om enkäten var alltför lång och utmanande för små skolelever. Vi hoppas att man i Borgå lyssnar allt mer på barn och unga, speciellt då det gäller ärenden som berör dem. Till en början kan det kännas nytt och krävande, men jag hoppas att man satsar på det, speciellt om vi får certifikatet Barnvänlig kommun till Borgå, säger Emmi Kohonen från ungdomsfullmäktige i Borgå.

Resultaten från enkäten visar bl.a. att barn och unga önskar att få påverka planeringen av idrottsplatser och parker, fritidslokaler och -platser samt bibliotek och skolor i en större utsträckning än de nu får. Särskilt skulle de vilja delta mer i planeringen av skolgårdar och skolmaten. Hobbymöjligheterna och lekparkerna samt skolgårdarna vid lågstadieskolorna upplevdes som bra. Som utvecklingsobjekt lyftes fram bl.a. mängden vistelseplatser samt kollektivtrafiken och centrumets trivsamhet. Dessutom upplever barn och unga att de egentligen inte vet var man kan hitta information om beslut som gäller dem själva.