Borgås ekonomi kommer att försvagas åren 2022–2024, vårdreformen medför extra anpassningsbehov
Borgå stads ekonomi förutses få underskott år 2022 och försvagas fortfarande åren 2023–2024, framgår det av utkastet till stadens budgetram för år 2022 som just har blivit färdigt.
Borgå stads ekonomi förutses få underskott år 2022 och försvagas fortfarande åren 2023–2024, framgår det av utkastet till stadens budgetram för år 2022 som just har blivit färdigt.
– Utgifterna kommer att stiga på alla sektorer men särskilt inom social- och hälsovårdssektorn har man också vårdskuld som behöver täckas. Samtidigt kommer de statliga coronastöden att falla bort och tillväxten av skattefinansieringen är lam, summerar stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.
Stadens verksamhetsbidrag håller på att försvagas med cirka 9–11 miljoner euro varje år 2022–2024. Resultatet kommer att ha ett underskott på cirka 1,7 miljoner euro år 2022. År 2023 kommer underskottet att bli cirka 10 miljoner euro och år 2023 redan över 21 miljoner euro.
– Staden har fortfarande ett klart strukturellt anpassningsbehov i sin ekonomi som har blivit övertäckt av de tillfälliga statliga coronastöden förra året och i år. Redan tidigare har man uppskattat att det strukturella anpassningsbehovet är cirka 10 miljoner euro, vilket motsvarar ungefär en procent i den kommunala skattesatsen, fortsätter Ujula.
Budgetramen har utarbetats med den gällande lagstiftningen som utgångspunkt, dvs. utan konsekvenser som vårdreformen medför. Reformens konsekvenser har ändå utvärderats separat. Stadens budgetram för år 2022 går den 21 juni vidare till stadsstyrelsen för beslut, varefter stadens budgetberedning börjar på sektorerna. Stadsdirektörens budgetförslag offentliggörs i slutet av oktober och stadsstyrelsen behandlar budgeten i slutet av oktober och början av november. Stadsfullmäktige beslutar om budgeten vid sitt möte i november.
Verksamhetsutgifterna börjar växa, inkomstutvecklingen är lam
Verksamhetsutgifterna förutses stiga totalt med cirka 2,6 procent eller cirka 10,5 miljoner euro år 2022. Efter detta fortsätter utgiftsökningen ungefär på samma nivå, och utgiftsökningen är 2,4 procent år 2023 och 2,6 procent år 2024.
– Åldrande befolkning och vårdskulden höjer social- och hälsovårdsutgifter, nya verksamhetslokaler och den utvidgade läroplikten höjer å sin sida bildningssektorns utgifter. Kommunernas allmänna kostnadsnivå kommer också att stiga på grund av inflationen och ökande personalutgifter, räknar finansdirektör Henrik Rainio upp.
Utvecklingen av stadens inkomster är svag under de närmaste åren. Verksamhetsintäkterna uppskattas minska med cirka 0,5 procent år 2022, när bl.a. social- och hälsovårdssektorns och bildningssektorns klientavgifter minskar. Skatteutgifterna kommer att nästa år minska med cirka 0,3 procent när den tillfälligt höjda fördelningsandelen av samfundsskatten utgår. Statsandelsinkomsterna stiger med cirka en procent år 2022 och minskar därefter.
– I ramen har man uppskattat att kommunalskatteintäkten växer måttligt, särskilt åren 2023 och 2024. Dessutom har samfundsskatten uppskattats bevaras på en relativt hög nivå under de närmaste åren, men bortfallet av den tillfälliga höjningen för hela kommunsektorn minskar intäkten med cirka 14 miljoner euro jämfört med detta år.
– Statsandelsinkomsterna för år 2022 stiger en aning eftersom staten kompenserar den höjda kostnadsnivån och nya och utvidgade uppgifter för kommuner. Utjämningsavdraget som ingår i statsandelarna stiger ändå märkbart varje år eftersom vi nu måste betala tillbaka en del av samfundsskattens mycket goda utveckling, fortsätter Rainio.
Vårdreformen medför ett extra anpassningsbehov på flera miljoner euro
Den riksomfattande reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet ska på sommaren gå vidare till riksdagen. Om reformen blir verklighet, överförs cirka 173 miljoner euro av stadens nettoutgifter och cirka 183 miljoner euro skatte- och statsandelsinkomster till staten. Samtidigt minskar stadens investeringsförmåga märkbart.
Finansieringskalkyler som finansministeriet uppdaterade i maj visar att reformen efter nya utjämningsmekanismer försvagar Borgå stads ekonomi på årsnivån med cirka 2,7 miljoner euro. I finansministeriets kalkyler antas det att kommunerna kan anpassa sin verksamhet enligt de utgående utgifterna för social- och hälsovårdssektorn och räddningsväsendet.
– Största delen av utgifterna kommer ändå inte att skalas ned när verksamheten halveras. T.ex. personalutgifter kan inte i likadan utsträckning minskas med den nuvarande servicenivån och kostnaderna för t.ex. ICT-systemen kommer inte att halveras, konstaterar Ujula.
– Staden uppskattar att reformens negativa effekt på stadens ekonomi är cirka dubbel jämfört med finansministeriets uppskattning. Detta betyder att vi har ett anpassningsbehov på cirka 5,2 miljoner, vilket motsvarar intäkten som cirka en halv procent av kommunalskattesatsen ger. Stadens investeringsförmåga kommer dessutom att märkbart försvagas från den nuvarande årsnivån på 25–30 miljoner euro, fortsätter Ujula.
Stödpaket för avhjälpande av inlärnings- och välmåendeunderskottet som coronan har orsakat
I budgetramen har man också beaktat ett förslag till åtgärdsprogram för avhjälpande av inlärnings- och välmåendeunderskottet som coronan har orsakat. Åtgärdsprogrammets totala nettokostnad är cirka en miljon euro, av vilken 80 procent riktas till år 2022. Staden uppskattar dessutom att cirka 770 000 euro kan fås i statsbidrag till åtgärderna, då de totala bruttokostnaderna blir nästan 1,8 miljoner euro. Stadsstyrelsen behandlar åtgärdsprogrammet vid sitt möte den 21 juni.
– Coronan har påverkat alla barns och ungas vardag, skolgång, hobbymöjligheter och sociala förhållanden i Borgå. Å andra sidan drabbar coronakrisens negativa effekter särskilt de barn, unga och familjer som sedan tidigare har varit sämre ställda, berättar bildningsdirektör Sari Gustafsson.
Med anledning av coronan vidtar staden redan nu flera stödåtgärder i skolor, förskoleundervisningen, småbarnspedagogiken och ungdomstjänsterna bl.a. med tilläggsfinansiering som staten beviljat. Staden har dessutom delat ut coronastöd till egenföretagare, idrottsföreningar, kulturaktörer och anordnare av grundläggande konstundervisning.
– Syftet med detta nya åtgärdsprogram är att ytterligare ha mer stöd- och tilläggsundervisning och psykiskt stöd i skolorna, möjliggöra arbete i smågrupper och säkra avgångsbetyg från grundskolan till dem som riskerar bli marginaliserade. Extra resurser föreslås bl.a. också för hobbyverksamheten för barn och unga, ungdomstjänster samt behandlingen av barns, ungas och föräldrarnas mentala problem eller missbruksproblem.
– Vi föreslår åtgärder av engångskaraktär för viss tid som ändå har en så lång verkan som möjligt, preciserar Gustafsson.
