Borgås utkast till utlåtande om vårdreformen: den nya administrativa nivån är onödig och dyr

I Borgås utkast till utlåtande om vårdlagarna konstateras att en kommunbaserad lösning är det ändamånsenligaste sättet att förnya social- och hälsovårdstjänsterna i Nyland.

Social- och hälsovårdsministeriet har begärt kommunernas utlåtande om utkastet till lagstiftning om reformen av ordnandet av social- och hälsovård samt räddningsväsendet och om inrättandet av landskap. Stadsstyrelsen behandlar Borgå stads utkast till utlåtande måndagen den 14 september. Efter det lämnas utlåtandet till stadsfullmäktige för behandling.

– Det nuvarande systemet, där städerna och kommunerna har breda befogenheter och uppgifter, är en del av grunden för landets konkurrenskraft och närdemokrati. Modellens fördelar har kommit fram också i samband med coronakrisen. På våren lyckades Borgå, i likhet med många andra städer, med att effektivt genomföra åtgärder som var nödvändiga för att motverka pandemin. Servicen omorganiserades snabbt för att motsvara de förändrade och krävande förhållandena. Det centrala i situationen var det smidiga samarbetet mellan social- och hälsovårdstjänsterna och stadens övriga tjänster, konstaterar stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.

Finlands kommunbaserade social- och hälsovårdssystem är funktionellt och kostnadseffektivt också när man jämför med andra länder. Projekt för att reformera social – och hälsovårdstjänsterna på ett sätt som fungerar och som förverkligar målen i den nu föreslagna vårdformen har redan spontant utvecklats i flera regioner genom att organiseringsansvaret koncentrerats till samkommuner eller centralstäder. Det är inte motiverat att skrota dessa modeller som bygger på utgångspunkterna i regionen. Reformens mål kan uppnås också genom fortsatt utvecklingsarbetet med nuvarande lagstiftning utan någon ny administrativ nivå och utan att inrätta vårdlandskap.

– På grund av befolkningens stigande medelålder, den ökade efterfrågan på tjänster, trycket på den offentliga finanserna och den splittrade kommunstrukturen behöver vi en vårdreform. Reformen beaktar dock inte regionernas olikheter och i synnerhet inte de stora och medelstora städernas utmaningar när det gäller befolkningstillväxt, invandring och bekämpning av segregation. I synnerhet ska förutsättningarna för städernas tillväxt, utveckling och förmåga att investera tryggas, påpekar Ujula.

Om vårdreformen ändå genomförs med vårdlandskapsmodellen, är en särlösning för Nyland motiverad. Särlösningen beaktar särdragen hos landskapet Nyland och dess kommuner och städer bättre än ett alternativ där Nyland bildar ett självstyrande vårdlandskap.

Ett eventuellt inrättande av vårdlandskapen kommer att fjärma beslutsfattandet från invånarna, och en stark statlig styrning innebär en stor utmaning för förverkligandet av demokratin i landskapet. Lagförslagen erbjuder inte heller tillräckliga metoder för att trygga de offentliga finansernas hållbarhet.

Lagförslagens ekonomiska konsekvenser har bedömts på en mycket allmän nivå. Stärkandet av vårdladskapens självstyrelse förutsätter sannolikt inom kort till att vårdlandskapen får beskattningsrätt, vilket sannolikt leder till att medborgarnas totala skattegrad stiger. När frågan om landskapsskatt inte har avgjorts kan reformens ändamålsenlighet inte bedömas.

– Vårdlandskapens incitament att stävja kostnaderna är svagt, och det finns inga garantier för att de kan producera tjänsterna mer effektivt än det nuvarande kommunbaserade systemet. De ändringskostnader som föranleds av inrättandet av nya landskap är enligt propositionen betydande och orsakar under de första åren extra kostnader i miljardklassen i de offentliga finanserna. På längre sikt medför den nya administrativa nivån betydande fortlöpande extra kostnader jämfört med nuläget, eftersom det i många avseenden behövs en dubbel organisation jämfört med nuläget, säger finansdirektör Henrik Rainio.

– Om reformen genomförs försvagar den Borgå stads tillväxt- och investeringsförmåga, när skatteinkomsterna halveras men skulderna består. Enligt preliminära kalkyler försvagas Borgå stads driftsekonomi med ca 5 miljoner euro per år när inkomster och utgifter överförs till landskapet, och dessutom försvagas stadens ekonomi ytterligare på lång sikt av de utjämningselement som ingår i reformen. Om reformen ändå genomförs, ska ändringens konsekvenser för kommunernas ekonomi kompenseras till fullt belopp.

– Dessutom innebär resursbehovet för beredningen av vårdlandskapet Östra Nyland betydande personsatsningar av kommunerna i området och i synnerhet av Borgå stad. Den snäva tidtabellen och sannolika resursöverföringar kan också i betydande grad påverka kommunernas förmåga att fullgöra sina lagstadgade serviceskyldigheter under de närmaste åren, samtidigt som stadens prioritering är att klara av den kris som koronavirusepidemin orsakar.

– De största utmaningarna ur Östra Nylands räddningsverks synvinkel är en sträng statlig styrning och reformens finansieringsmekanism. En sträng statlig styrning är ett problem med tanke på beaktandet av lokala förhållanden och risker, berättar räddningsdirektör Peter Johansson.

– i Östra Nyland finns Finlands största hamn, hälften av de kärnreaktorer som är verksamma i vårt land samt den största petrokemiska koncentrationen i de nordiska länderna. Finansieringsmodellen för reformen minskar dock räddningsväsendets resurser i Östra Nyland med en fjärdedel. Detta skulle skrota den nuvarande servicenivån.

– I fråga om Borgå stad och Östra Nyland är det dessutom viktigt att invånarnas tjänster kan tryggas på båda inhemska språken. Därför bör stödjandet av utvecklingen av svenskspråkiga tjänster inte anförtros endast ett enskilt vårdlandskap, konstaterar social- och hälsovårdsdirektör Ann-Sofie Silvennoinen.

Tidtabellen för reformen är mycket stram både när det gäller verkställigheten och riksdagsbehandlingen.

– Den ekonomiska omvärlden har förändrats och koronaviruspandemin har lett till en betydande ökning av den ekonomiska osäkerheten. Det är uppenbart att pandemin belastar kommunerna och i synnerhet social- och hälsovården även i fortsättningen. Kommunernas resurser att genomföra vårdreformen är också begränsade. Det är beklagligt att besluten om en historisk förvaltningsreform ska fattas mitt under en krissituation vi aldrig tidigare upplevt, konstaterar Jukka-Pekka Ujula.

– Det är ytterst osannolikt att en omsorgsfull beredning och konsekvensbedömning kan genomföras såsom krävs enligt god lagstiftningspraxis och att reformen kan genomföras inom den föreslagna tidtabellen.