C21-stadsdirektörerna: Städerna önskar stöd, förutsägbarhet och samarbete av regeringen för att klara coronakrisen

Den offentliga sektorns finansiella underlag har i och med coronakrisen försvagats på ett aldrig tidigare skådat sätt. Regeringen har kommit till insikt om saken, men hittills har kommunerna och staten dock inte samma lägesbild över vilka åtgärder som behövs. Hanteringen av krisen och återhämtningen därefter kräver enligt C21-städerna vid sidan av ekonomiskt stöd och bättre förutsägbarhet också intensivare samarbete mellan städerna och staten.

Regeringen har förbundit sig att i samband med en tilläggsbudget i maj-juni backa upp kommunerna med ett stödpaket på ungefär en miljard euro i syfte att täcka kostnader orsakade av coronaviruset. C21-städerna anser att beloppet är alltför litet i förhållande till kommunernas förlorade skatteintäkter och de ökade social- och hälsovårdskostnaderna. Städerna förväntar sig samtidigt att regeringen ska kompensera effekterna av krisen rättvist. Understödet bör i proportion till de faktiska kostnaderna och inkomstförlusterna riktas uttryckligen till de kommuner och städer i vilka också de negativa effekterna är störst. Beslut i saken bör fattas så snart som möjligt för att förutsägbarheten ska förbättras i den kommunala ekonomin och den ekonomiska planeringen.

Ur C21-städernas synvinkel är det väsentligt att regeringen förbinder sig att täcka kostnader orsakade av coronaviruset också efter åren 2020 och 2021. Krisens inverkan på hela kommunfältet, men i synnerhet på de stora städerna, kommer att vara omfattande och långvarig. De största städerna har de flesta sjukdomsfallen och en näringsstruktur som påverkas starkast av de olika begränsnings- och stängningsåtgärderna.

Återhämtningen från krisen stöds dessutom av en snabb stimulering i rätt tid. Staten bör i samband med tilläggsbudgeten också besluta om de stimulansåtgärder som behövs för att stärka Finlands ekonomi. I de stora städerna finns det förutsättningar att snabbt sätta igång projekt med betydande sysselsättningseffekter. Exempelvis med investeringar i infrastruktur främjas samtidigt såväl sysselsättningen, tillväxten och konkurrenskraften som målen om klimatneutralitet. Det är bra att också göra satsningar på basinvesteringar i kommunerna. De belopp som används för stimulering måste samtidigt främja så många mål som möjligt.

Städerna och kommunfältet har en central roll och betydelse i välfärdssamhället när det gäller att tillhandahålla tjänster, investera i tillväxten och generera ny tillväxt också efter coronakrisen. Detta framhäver behovet att ägna särskild uppmärksamhet åt den kommunala ekonomin och dess hållbarhet. C21-städernas främsta budskap är att det inte går att öka utgiftstrycket på kommunerna under ramperioden om balansen i den offentliga och kommunala ekonomin ska säkerställas. Kommunernas uppgifter och förpliktelser får över lag inte öka kvantitativt, och det måste också noggrant bedömas när de i regeringsprogrammet upptagna nya, permanenta och tidsbestämda utgiftsökningarna inom den offentliga sektorn ska genomföras och hur de ska dimensioneras.

Ett centralt mål för C21-städerna har länge varit att intensifiera partnerskapet med staten. Partnerskap och intensivt samarbete behövs i synnerhet nu. Trots att det ännu är omöjligt att bedöma hur länge coronakrisen kommer att pågå eller vilken prislappen blir, är det klart att en hållbar väg tillbaka på rätt spår kräver friktionsfritt samarbete mellan städerna och staten.  Regeringen och kommunfältet bör tillsammans planera anvisningarna, ändringarna i begränsningsåtgärderna och uppföljningen av krisen.  

Till stadsdirektörernas C21-nätverk hör stadsdirektörerna för Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda, Uleåborg, Åbo, Jyväskylä, Lahtis, Kuopio, Kouvola, Björneborg, Joensuu, Villmanstrand, Tavastehus, Vasa, Rovaniemi, Seinäjoki, S:t Michel, Kotka, Salo och Borgå. Det permanenta nätverket av stadsdirektörer stärker den stadspolitiska diskussionen och städernas gemensamma intressebevakning.