Distansundervisningen har till största delen lyckats bra
Borgå stads utbildningstjänster har utrett hur vårdnadshavare, elever och personal har upplevt skolornas distansundervisning.
Borgå stads utbildningstjänster har utrett hur vårdnadshavare, elever och personal har upplevt skolornas distansundervisning.
Enkäten besvarades av 1 936 vårdnadshavare, 1 340 elever och 405 anställda i skolorna. Enkäterna skickades via Wilma och kunde besvaras under tiden 29 april till 5 maj.
– På basis av antalet svar kan vi konstatera att många ville berätta om sina erfarenheter och av svaren kan vi dra slutsatsen att skolornas personal har lyckats över förväntningarna med sin mycket svåra uppgift, gläder sig utbildningsdirektör Jari Kettunen.
Största delen av vårdnadshavarna, 87 procent, är nästan eller helt av samma åsikt om att skolorna har lyckats med den elektroniska undervisningen. Av vårdnadshavarna ansåg 74 procent att mängden uppgifter har varit lämplig, medan 20 procent ansåg att mängden uppgifter har varit för stor. Av eleverna ansåg över 60 procent att de har fått en lämplig mängd uppgifter, medan ungefär en tredjedel ansåg att de har fått för mycket uppgifter. Över 80 procent av eleverna upplevde att de har klarat av uppgifterna självständigt.
– Förstås har både familjerna och skolornas personal olika erfarenheter av distansundervisningen, både bra och dåliga, men största delen har förhållit sig bra till den exceptionella situationen och har lyckats se en möjlighet att lära sig något nytt under dessa svåra omständigheter. Dessa erfarenheter kan vi förhoppningsvis dra nytta av i fortsättningen, konstaterar utbildningsdirektör Rikard Lindström.
Av vårdnadshavarna trodde 76 procent att barnet inte kommer att behöva stöd, till exempel specialundervisning eller stödundervisning, då barnet återvänder till skolan.
– Vi upplever det som speciellt viktigt att elevvården till största delen har lyckats nå de elever som behöver stöd, berättar bildningssektorns utvecklingschef Minna Öhman.
– Under slutet av våren kartläggs behovet av elevvård, specialundervisning på deltid och stödundervisning, så att vi kan reservera tillräckliga resurser för höstterminen, fortsätter Öhman.
I slutet av enkäten kunde man berätta om sådana erfarenheter av distansundervisningen vilka kunde utnyttjas i framtiden. På den frågan gavs nästan 2 700 svar. I många svar förslogs bland annat att Teams kunde användas till exempel då barnet är sjukt eller frånvarande under en längre tid. Även flexibiliteten i undervisningen, att eleverna kunde arbeta i egen takt och ta ansvar var positiva aspekter som man hoppas på även i fortsättningen.
Lärarnas digitala färdigheter och mångsidiga uppgifter samt undervisningsglädje under distansundervisningen fick beröm.
I en del svar framkom tydligt att distansundervisningen inte hade förlöpt bra för barnet eller med tanke på familjens vardag. Distansundervisningen upplevdes som en belastning för hela familjen och användningen av lärplattformerna upplevdes som rörig.
En del av föräldrarna har upplevt otillräcklighet i sammanjämkningen av sitt eget distansarbete och barnens distansundervisning. Nästan 70 procent av vårdnadshavarna upplevde att barnen har behövt mera stöd av föräldrarna än tidigare.
Ungefär 90 procent av skolornas personal anser att de under distansundervisningen har lärt sig nya saker som är till nytta för elevernas lärande även i framtiden. Lika många upplever att arbetet med eleverna har krävt mera under distansundervisningen än under normala omständigheter.
– De negativa punkterna i enkätresultaten granskas kritiskt. Resultaten är ett verktyg med vilket vi i fortsättningen till exempel kan utveckla lärarnas digitala färdigheter med hjälp av utbildning så att de är mera enhetliga. Också skillnaderna mellan olika lärare när det gäller att ha kontakt med eleverna via distansförbindelser behöver jämnas ut. I exceptionella situationer framhävs betydelsen av ledarskap, konstaterar bildningsdirektör Sari Gustafsson.