Förhandsuppgifter om bokslutet 2020: Borgås ekonomi har ett tydligt överskott efter det exceptionella året

Borgå stads ekonomi kommer att ha ett tydligt överskott efter ett mycket exceptionellt år, framgår det av förhandsuppgifterna om bokslutet som just blev färdiga.

 Uppgifterna är preliminära och de kommer att bli tydligare när beredningen av bokslutet framskrider och affärsverkens uppgifter slås samman med bokslutet.

– Statliga coronastöd, samfundsskatten och stadens eget sparprogram syns nu i resultatet.  Året var ändå mycket exceptionellt när coronavirusepidemin och bekämpningen av den påverkade starkt stadens verksamhet. Social- och hälsovårdssektorns driftsutgifter växte naturligtvis medan bildningssektorns utgifter var exceptionellt låga när sektorn var tvungen att inskränka sina tjänster under året, summerar stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.

– Det verkar som om att stadens resultat före bokslutsdispositioner och förändringar i fonder blir cirka 27 miljoner euro. Detta gör det också möjligt att utöka fonderna, så att vi kan förbereda oss på framtida utgifter och investeringar. Besluten som gäller överskottet och grundande av fonder fattas av stadsfullmäktige, fortsätter Ujula.

Stadens skatteinkomster och statsandelar steg kraftigt. Borgås andel av det statliga coronastödet var cirka 24 miljoner euro, av vilket cirka 15 miljoner euro syns i stadens statsandelsinkomster och cirka 9 miljoner euro i samfundsskatteinkomster.

– Utan statliga coronastöd hade stadens ekonomiska siffror varit mycket annorlunda. T.ex. samfundsskatteintäkten minskade på hela landets nivå med cirka 20 procent men tack vare kommunernas höjda fördelningsandel syns detta inte i stadens kassa, berättar finansdirektör Henrik Rainio.

– Dessutom syns olika periodiseringsfaktorer i beskattningsutfallet. Den goda konjunkturen i Sköldviks företagskluster syns i Borgås samfundsskatteutfall. Problem som hängde samman med inkomstregistret och skattekortsreformen senarelade utbetalningar av kommunalskatten från år 2019 till 2020, vilket förklarar det goda beskattningsutfallet förra året. Ett nytt flexibelt förfarande i fastighetsbeskattningen orsakar rytmrubbningar i dess utfall, förklarar Rainio

Stadens skatteinkomster steg totalt med cirka 6,2 procent eller cirka 15 miljoner euro. Kommunalskatteintäkten ökade med 5,5 procent och samfundsskatteintäkten med 17,3 procent. Fastighetsskatteintäkten minskade å sin sida med 7,7 procent. Stadens statsandelar steg upp till 40,8 procent eller cirka 22,2 miljoner euro. 

Enligt förhandsuppgifter steg stadens driftsutgifter år 2020 totalt bara med cirka 0,5 procent från fjolåret, dvs. totalt med cirka 1,8 miljoner euro.

Utgiftsutvecklingen varierade kraftigt på olika sektorer. Social- och hälsovårdssektorns utgifter steg med cirka 5,2 procent jämfört med fjolåret, dvs. med cirka 9,1 miljoner euro. Bildningssektorns driftsutgifter minskade å sin sida med cirka en procentenhet och stadsutvecklingens utgifter minskade med cirka 14 procent.

– I vissa tjänster ökade efterfrågan medan staden var tvungen att inskränka andra tjänster på grund av coronan. Åren kan således inte mycket bra jämföras med varandra och vi vet ännu inte riktigt t.ex. hur mycket vårdskuld som har förskjutits till kommande år, berättar finansdirektör Henrik Rainio.

– Programmet för hållbar ekonomi som staden godkände på sommaren innehöll anpassningsåtgärder på cirka fyra miljoner euro för år 2020. Detta syns i driftsutgiftssiffrorna, fortsätter Rainio.

Stadens lånebestånd minskade med cirka 16 miljoner euro. Lånebeståndet var vid utgången av året cirka 156 miljoner euro. Stadens lånebestånd har stigit varje år sedan 2014, då lånebeståndet var cirka 111 miljoner euro.

– Lånebeståndet minskade när staden inte behövde lyfta nya lån under år 2020 och staden samtidigt amorterade gamla lån enligt betalningsprogrammen. Stadens strategiska mål har varit att förnya skolnätet genom omfattande investeringar och därefter börja minska på lånebeståndet. Trenden vände sig till rätt riktning men investeringstakten under de kommande åren är ännu för stor för att lånebeståndet kan fortsätta minska, uppskattar Rainio.

Stadens resultat med ett klart överskott gör det möjligt att staden kan förbereda sig på framtida tillväxtinvesteringar och stadsutveckling. Staden har en markanskaffningsfond med hjälp av vilken staden förbereder sig på behov som planen för genomförande av markanvändningen medför. Staden bereder också grundande av en ny spårutvecklingsfond med vilken staden ska förbereda sig på kostnader för planering av en spårförbindelse till Borgå och samhällsstrukturella och kommunaltekniska investeringar i anslutning till spårförbindelsen. 

– Tjänsteinnehavarledningen föreslår att en del av överskottet överförs till markanskaffningsfonden, med vilket staden förbereder sig på byggande av blivande bostads- och arbetsplatstomter. Borgå har preliminärt förbundit sig till att finansiera kostnader för planeringen av den nya banförbindelsen med cirka 10 miljoner euro under de kommande åren. Cirka hälften av detta kan täckas med resultatet för år 2020 genom att en del av överskottet överförs till banutvecklingsfonden, säger Ujula.

Grundande av en banutvecklingsfond behandlas i stadsstyrelsen den 15 februari. Det slutliga beslutet fattas av stadsfullmäktige.