Förhandsuppgifter om bokslutet 2022: Borgås ekonomi fortfarande stark
Borgå stads ekonomi gick med ett överskott också för år 2022, visar de preliminära bokslutsuppgifter som precis blivit färdiga. Uppgifterna är alltså preliminära. De kommer att preciseras när beredningen av bokslutet framskrider och affärsverkens uppgifter sammanställs med bokslutet.
– Det gångna året var ett ekonomiskt starkt år för de flesta städer, beroende på en gynnsam ekonomisk konjunktur och förvånansvärt stora skatteredovisningar av engångskaraktär. Även Borgå stads ekonomi gagnades av konjunkturläget, och därtill lyckades stadens ansvarsområden relativt bra med att följa den planerade budgeten, trots en tämligen utmanande omvärld, berättar stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.
Stadens resultat före bokslutsdispositioner och förändringar i fonder ser ut att vara cirka 41,2 miljoner euro. Ett år tidigare var siffran cirka 50,5 miljoner euro. På grund av corona och många engångsposter är det dock svårt att göra jämförelser mellan åren.
– I stadens investeringsplan finns investeringar på cirka 228 miljoner euro för de kommande åren. För att genomföra dem behöver staden de överskott som har samlats, eftersom stadens ekonomi från och med nästa år kommer att försvagas, fortsätter Ujula.
Verksamhetsutgifterna och skatteintäkterna ökade
Stadens verksamhetsutgifter ökade med sammanlagt cirka 6,5 procent eller cirka 26,5 miljoner euro år 2021. Personalkostnaderna ökade med cirka 4,9 procent och kostnaderna för köp av tjänster med 6,5 procent. Verksamhetsutgifterna var totalt cirka 434 miljoner euro.
Av de största sektorerna ökade social- och hälsovårdssektorns utgifter med 4,9 procent, dvs. cirka 9,5 miljoner euro, och bildningssektorns utgifter med 5,4 procent, dvs. cirka 7,0 miljoner euro.
– Hög inflation, kommunsektorns löneuppgörelse, frånvaro på grund av corona samt förberedelserna för välfärdsreformen förklarar ganska långt ökningen av utgifterna, berättar finansdirektör Henrik Rainio.
Skatteintäkterna ökade aningen mera än utgifterna, totalt cirka 6,7 procent. Skatteintäkterna var totalt cirka 316,5 miljoner euro. Kommunalskatteintäkterna ökade med inte mindre än 7,6 procent till 223,9 miljoner euro. Samfundsskatteintäkterna var cirka 74,3 miljoner euro, vilket är 4,3 procent mera än under det föregående året.
– Den goda konjunkturen och den temporära höjningen av kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten syns i stadens samfundsskatteintäkter, vilka också år 2022 var klart större i Borgå än i andra städer av motsvarande storleksklass. Skatteförvaltningen har dock fastställt att Borgås andel av intäkterna från samfundsskatten år 2023 sjunker med 49 procent, varefter vi befinner oss i ungefär samma situation som de andra städerna, fortsätter Rainio.
Stadens verksamhetsintäkter var cirka 116,7 miljoner euro, vilket är cirka 1,8 procent mindre än under det föregående året.
Lånestocken minskade, räntehöjningens effekt syns ännu inte
Stadens lånestock i slutet av år 2022 var cirka 87 miljoner euro. Ett år tidigare var lånestocken cirka 140,3 miljoner euro. Lånestocken minskade således med cirka 53,3 miljoner euro. Räntekostnaderna var cirka 0,4 miljoner euro, vilket motsvarar det föregående årets nivå.
År 2022 betalade staden bort ett extra lån med rörlig ränta redan före lånets förfallodag. I slutet av 2022 hade staden endast lån med fast ränta i låneportföljen och den genomsnittliga räntan i låneportföljen var 0,33 procent.
– Räntorna steg kraftigt under fjolåret, men detta syns ännu inte i stadens siffror. Staden har minskat lånestocken till en nivå som ligger klart under genomsnittet i städerna. Staden har dock en omfattande investeringsplan för de kommande åren, varför lånestocken och räntekostnaderna kommer att öka under de närmaste åren, berättar Rainio.
Stadskoncernens bokslut blir klart i slutet av mars, då stadsstyrelsen behandlar det. Stadsfullmäktige behandlar bokslutet i juni.
