Förhandsuppgifter om bokslutet 2024: Utgifterna ökade måttligt, lånebeståndet på låg nivå
Borgå stads ekonomi kommer att visa ett visst överskott år 2024, framgår det av de precis färdigställda förhandsuppgifterna om bokslutet. Årsbidraget uppgår på basis av de preliminära uppgifterna till cirka 37 miljoner euro, och räkenskapsperiodens överskott är cirka 4,9 miljoner euro efter de föreslagna förändringarna i reserverna.
– Stadens ekonomi utvecklades i slutet av året i det stora hela enligt förväntningarna. Sektorerna höll sig inom ramen för sina budgetar, och skatteutfallet har motsvarat prognoserna, berättar stadsdirektör Jani Pitkäniemi.
– Programmet för produktivitet och balans i ekonomin märks i form av en måttligare utgiftsutveckling och också på att vissa investeringar skjuts upp. Fjolårets ekonomiska data är likadana i Borgå som i många andra stora städer, fortsätter Pitkäniemi.
Förhandsuppgifterna om stadens bokslut är preliminära och preciseras i takt med att beredningen av bokslutet framskrider samt i samband med att uppgifterna om stadens affärsverk sammanställs med stadens resultat. Stadskoncernens bokslut blir klart senast i slutet av mars, då stadsstyrelsen behandlar det. Stadsfullmäktige godkänner bokslutet i juni.
Intäkterna av kommunal- och fastighetsskatten högre än väntat, samfundsskatten lägre
De jämförbara verksamhetsutgifterna var cirka 233 miljoner euro. Utgifterna ökade med 2,5 procent eller cirka 5,8 miljoner euro jämfört med fjolåret. Utgifterna var något mindre än vad som förutsågs i budgeten, vilket beror på att inflationen mattades av.
– Verksamhetsintäkterna uppgick till 72 miljoner euro. Intäktsökningen steg till 5 procent, och intäkterna översteg budgeten med cirka 3,3 miljoner euro. Efter ett par svagare år återgick inkomsterna från markförsäljning till sin normala nivå, som är cirka fem miljoner euro, beskriver finansdirektör Henrik Rainio.
Skatteintäkterna uppgick till 146,5 miljoner euro, vilket är cirka 2 miljoner euro mera än budgeterat. Skatterna inbringade emellertid ungefär 4,6 procent, det vill säga cirka 7 miljoner euro mindre än året innan, eftersom kommunerna år 2023 fick skatteinkomster av engångsnatur på grund av välfärdsområdesreformen.
Intäkterna av kommunalskatten och fastighetsskatten var större än väntat, men intäkterna av samfundsskatten var däremot lägre än väntat. Intäkterna av kommunalskatten påverkades bland annat av förskottsinnehållningarna som ökade i hela landet. Bakom ökningen av fastighetsskatten ligger en liten ökning av fastigheternas beskattningsvärden.
Investeringarna gick framåt, men en del försenades något
Många investeringsprojekt avancerade planenligt, men det blev förseningar i tidtabellen för vissa projekt, och genomförandet flyttades fram till år 2025. Som helhet låg investeringsnivån på måttliga 18 miljoner euro år 2024, men under åren 2025–2028 är investeringarna på väg att öka snabbt. Investeringar på cirka 200 miljoner euro ska enligt planerna genomföras under nämnda år.
Tjänsteinnehavarledningen föreslår att investeringsreserven för projektet Kokon idrottscentrum i samband med bokslutet ökas med fem miljoner euro till sammanlagt 30 miljoner euro.
– Resultatet för år 2024 gör det möjligt att öka investeringsreserven. På så sätt skulle vi redan på förhand kunna täcka projektavskrivningar som skulle göras under de kommande, sannolikt svagare ekonomiska åren. På det sättet skulle utgifterna för detta betydande projekt periodiseras jämnare, konstaterar stadsdirektör Jani Pitkäniemi.
Lånebeståndet minskade och likviditeten var fortsatt god
Vid slutet av år 2024 var stadens lånebestånd cirka 62 miljoner euro, det vill säga cirka 1 200 euro per invånare.
– Lånebeståndet har minskat betydligt under de senaste åren och nivån är bland de lägsta bland stora städer. Detta är viktigt eftersom stadens lånebelopp kommer att börja öka snabbt på grund av de stora investeringarna, betonar Henrik Rainio.
Stadens likviditet har hållits på en god nivå, och stadens finansiella intäkter utvecklades positivt. Utfallet av räntekostnaderna blev i sin tur betydligt mindre än det som hade budgeterats i och med att nya lån inte lyftes.
Balanseringen av ekonomin fortsätter
– Som helhet kan man sammanfatta att stadens ekonomi i år fortfarande är i balans, men att utsikterna har blivit sämre också i Borgå. Situationen följs noggrant, och man bör vid behov kunna ingripa i tid om utvecklingen försvagas, säger stadsdirektör Jani Pitkäniemi.
Stadsfullmäktige godkände i maj i fjol programmet för produktivitet och balans i ekonomin. Syftet med programmet är att på ett kontrollerat sätt anpassa stadens ekonomi under åren 2024–2027 så att stadens ekonomi hålls i balans och de planerade investeringarna kan genomföras.
– De ekonomiska utsikterna och anpassningsbehovet är oförändrade. I år är ekonomin ännu i balans, och statsandelarna minskar inte nästa år så mycket som man hade väntat sig, men utsikterna försvagas särskilt under åren 2026–2027. Samfundsskatteutfallet börjar minska och den statsandelsreform som träder i kraft 2027 kommer sannolikt att leda till mindre statsandelsinkomster för Borgå. Staden kan själv påverka utgiftsutvecklingen, och en måttlig utgiftsutveckling är en förutsättning för att ekonomisk balans ska kunna uppnås under de kommande åren, förklarar Henrik Rainio.
