Frågor om Epoon koulu – samrådsmöte i skolan onsdagen den 7 september
De finskspråkiga utbildningstjänsterna vid Borgå stads bildningssektor ordnar ett informations- och diskussionsmöte med Epoon koulus vårdnadshavare och med invånarna angående Epoon koulus framtid. Mötet äger rum onsdagen den 7 september klockan 18 på Epoon koulu.
Stadens företrädare som närvarar vid mötet berättar om frågor som påverkar skolans framtid och beredningens bakgrunder samt om frågor som påverkade förslaget om nedläggning. Det går också att ställa frågor vid mötet.
En del av frågor som redan har varit framme i offentligheten besvaras här:
1. Varför läggs skolan ned när det i offentligheten har talats om t.o.m. 130 tomter som ska säljas?
I Ebbo finns det 21 färdigt planlagda tomter som Borgå stad äger. På dessa tomter har det ännu inte byggts kommunalteknik, så de kan ännu inte marknadsföras.
För platsen där det före detta ålderdomshemmet låg utarbetas en detaljplaneändring, arbetet kommer i gång år 2022 och detaljplaneändringen torde bli färdig år 2024. Enligt planen för genomförande av markanvändning 2022–2026 kommer det att åren 2023–2026 marknadsföras egnahemstomter i Ebbo.
För området Fagersta–Vålax–Grännäs–Gäddrag utarbetas just nu en delgeneralplan. I delgeneralplanen studeras det bl.a. en ökad bybebyggelse i området. Borgå stad äger inte i det aktuella delgeneralplaneområdet sådana områden där man kunde planlägga egnahemsboende, alltså kommer Borgå stad inte att överlåta egnahemstomter på området. Med andra ord kommer Borgå stad inte att överlåta egnahemstomter i detta område. Enligt den nuvarande tidsplanen för delgeneralplanen lär delgeneralplanen bli färdig åren 2024–2025.
2. Stiger antalet barn automatiskt om det blir flera tomter?
Enligt alla olika befolkningsprognoser (Statistikcentralen, MDI, Tiera osv.) och optimistiska tillväxtprognoser kommer antalet 7–12-åringar i Borgå att minska med flera hundra (minst 200–300) elever fram till åren 2028–2029, varefter elevantalet förutses börja småningom stiga i Borgå.
Antalet barn i Epoon koulu är nu under läsåret 2022–2023 sammanlagt 34 elever och på årskurs 1 en elev. Det prognosticerade elevantalet läsåret 2023–2024 är 29 och läsåret 2024–2025 sammanlagt 26 elever.
3. I 2017 års planer rymdes det på tomten i Grännäs en tillbyggnad utan köp av tilläggsmark? Hur förhåller de nya planerna till detta?
Grännäs skola blev färdig i november 2019. Bilden från år 2017 som presenterades i offentligheten visar en preliminär placering av byggnaderna som hade gjorts innan en exaktare byggnadsplanering kom i gång. Detta betyder alltså att bilderna från år 2017 inte är giltiga. Vid samrådsmötet i Epoon koulu och i nämndens material den 22 september 2022 finns det en uppdaterad version med aktuella uppgifter om utbyggnader och placeringen av byggnaderna.
4. Är ekonomin det enda skälet till att staden vill lägga ned Epoon koulu?
De viktigaste grunderna är verksamheten och det att antalet barn redan nu och i framtiden är alltför litet. Ur barnets synvinkel kan bristen på en kamratgrupp med jämnåriga i några fall göra inlärningen mer utmanande och speciellt bruket av metoder som kräver interaktion i undervisningen blir svårare.
5. Minskar skolskjutsarna hos alla, om det byggs en utbyggnadsdel i anslutning till Grännäs skola?
Nej, hos en del av barnen kan skolresan bli rent av längre, om barnet kommer till exempel från Ylike. I de tidigare besluten om skolnätet åren 2016 och 2020 har riktningen till Grännäs och ett tvåspråkigt bildningscenter upplevts som ”fel” och riktningen till Grännäs är ofta inte densamma som till exempel vårdnadshavarnas resa till arbetsplatsen.
6. Varför har skärgårdslagen tagits upp i fråga om Epoon koulu? Eller vad betyder det att Ebbo har definierats vara en serviceby?
Epoon koulus elevupptagningsområde är vitt. Från skärgården kommer det för närvarande två elever till Epoon koulu.
Områdets språkfördelning är ca 70 % svenskspråkiga och 30 % finskspråkiga. Statusen och behovet av en skärgårdsskola uppfylls rimligt i fråga om Grännäs skola. Skärgårdslagen är en ramlag som nämner ordnande av tjänster med skäliga kostnader. I Grännäslösningen skulle Epoon koulu bli den dyraste i Borgå och den skulle inte kunna realiseras med skäliga kostnader utan vore tusentals euro dyrare än andra och antalet finskspråkiga vore i sin helhet cirka 1,5 klasser.
I bystrukturprogrammet förbinder sig staden till att utveckla servicebyarna, men man beslutar alltid separat om enskilda tjänster, bevarandet eller utvecklingen av tjänster och andra åtgärder samt tjänsternas innehåll.
7. Varför presenteras Keskuskoulu redan nu till dem som går i Epoon koulu även om ett slutgiltigt beslut inte har tagits?
Keskuskoulu är ett naturligt val med hänsyn till förbindelserna och lokalerna. Kevätkummun koulu och dess tillbyggnad fylls av elever från det egna elevupptagningsområdet.
I andan av en lagenlig beredning är det med hänsyn till barnen viktigt att presentera den skola som erbjuds till elevernas förfogande i framtiden. De får en ny skola och miljö, och till personalen erbjuds det arbete. Det är vettigt att visa vad den nya skolan bjuder på och hur det ser ut där.
8. Betyder barnkonsekvensanalys att barnen blir tillfrågade vad de vill?
I barnkonsekvensanalysen används det mycket befintlig information om olika synvinklar och olika metoder som klargör konsekvenser för barnen. Enkäter till barnen och hörande av dem är ett sätt. Hörande av vårdnadshavare är en del av analysen. Man har diskuterat med barnen kännetecken på en bra skola. En bred förhandsbedömning av konsekvenser har gjorts och naturligtvis med tanke på barnen när det är fråga om skolgång.
9. Hur mycket stiger kostnaderna för Grännäs skola och priset per elev, om eleverna i Epoon koulu flyttar dit?
Investeringen i en modulbyggd skola med tre klasser och andra behövliga modulbyggda lokaler kostar cirka 1,8 miljoner euro och därutöver är kostnaderna för den interna hyran cirka 120 000 euro per år.
Priset per elev i Epoon koulus gamla lokaler är nu ca 15 000 per elev. Kostnaderna för Epoon koulus elever i den nya skolan i Grännäs stiger upp till närmare 17000-20 000 €/elev och är den dyraste lösningen ur Borgås synvinkel på grund av lokallösningen (barack eller modul). Det ökade antalet kvadratmeter och antalet elever skulle leda till skyldigheten att bygga befolkningsskydd.
Kostnaderna per elev är för tillfället utgående från uppdaterade prognosmodellen som lägst 8005,83 €/år och dyrast (Epoo redan nu) 15 670 €/år. Summan innehåller alla kostnader, dvs. verksamhetskostnader och interna hyror.
10. Hurdana blir kostnaderna, om eleverna i Epoon koulu flyttas till Keskuskoulu?
Då blir kostnaden cirka 6 000 euro per barn. Till barnen ordnas fortfarande skolskjuts. Också i dagsläget kommer 95 % av eleverna i Epoon koulu till skolan med skolskjuts, om barnen flyttas till Keskuskoulu är det bara skolskjutsens riktning som ändras.
Elevantalet i Keskuskoulu är för närvarande cirka 430. I skolan ryms allt som allt cirka 500 elever, så lokalerna behöver inte byggas om för elever som flyttas från Epoon koulu.
11. Vilka är de pedagogiska metoderna och inlärningsmetoderna som Keskuskoulu kan erbjuda mer än Epoon koulu?
Lärarna i Epoon koulu har gjort ett utmärkt arbete i undervisningen i sammansatta klasser, vilket är krävande när två olika klassnivåer undervisas i en klass. I Keskuskoulu är varje klass en klass för elever i samma ålder. I Keskuskoulu finns det möjlighet till bredare språkval och utbudet av tillvalsämnen är större. I Keskuskoulu finns skolhälsovården alltid att få och tjänster för särskilt stöd och elevvård är en del av skolans vardag varje dag. Det finns ett stort utbud av klubbverksamhet och möjligheter till undervisning i speciallokaler. I anslutning till Keskuskoulu ordnas det också eftermiddagsklubbverksamhet till eleverna i nybörjarundervisningen. I närheten finns det en stor centralidrottsplan, en konstisbana på vintern och en simhall som kan utnyttjas på idrottslektionerna.
12. Varför ordnas utbildningstjänsterna till finskspråkiga elever i det södra området i fortsättningen i centrum, medan motsvarande tjänster ordnas i området till svenskspråkiga barn?
Invånarantalet i det södra området är i sin helhet ganska litet och 70 % av dem är svenskspråkiga och 30 % finskspråkiga. Av dem är cirka 30 barn nu i årskurserna 1–6 i den grundläggande utbildningen och någon tillväxt under kommande år finns inte i sikte enligt prognoser. Finskspråkiga utbildningstjänster i det södra området kan ordnas i Keskuskoulu även om barnens skolresa blir längre. Sammanlagt är cirka 70 % av eleverna i stadens grundläggande utbildning finskspråkiga även om förhållandet i det södra området är det motsatta.