Konstgräsplanen i Näse får inte användas som konstisbana – staden kan inte ta risken att förorena grundvattnet
Konstgräsplanen i Näse får inte längre användas som konstisbana. Detta påverkar inte övrig användning av planen. Konstgräsplanen kan även användas som naturisplan om vädret är gynnsamt.
Planen togs i bruk vintern 2020–2021. Det har tidigare visat sig att rören under planen inte har det bygglov och därför används anordningen inte för att göra is. Det bygglov som tidigare beviljades gällde endast servicebyggnaden, staketet och belysningen, men själva planens bygglov har då inte kompletterats på grund av ett mänskligt misstag.
Staden har utrett förutsättningarna för ett nytt bygglov och Borgå miljöskyddsmyndighet har gett ett utlåtande i ärendet. Enligt utlåtandet skulle en konstisbana kräva en dubbelt läckageskydd, det vill säga i praktiken dubbla rör runt köldmediet. Staden testade sommaren 2024 det dubbla läckageskyddet i ishallsförhållanden men tyvärr lyckades testet inte. Kylmedlet har inte den effekt som krävs för att göra is eller hålla isen i skick.
Som bäst utreds flyttandet av kylutrustningen och byggandet av konstis på en ny plats.
Risk för grundvatten och vattenförsörjning i Borgå
Planen i Näse ligger på ett grundvattenområde som är viktigt med tanke på vattenförsörjningen. På båda sidor av fältet är jordmånen sandig morän eller sand, som leder vätskor väl.
Konstisutrustningens värmeöverföringsvätska innehåller en betydande mängd (12 000 liter) kaliumformiat. Som punktlast utgör denna lösning en risk för grundvattnet, enligt miljöskyddsmyndigheten.
Användningen av kaliumformiat för att eliminera halka på vägar kan inte jämföras med dess användning för att frysa skridskobanan. För att minska halkan appliceras en lösning av kaliumformiat i ett tunt lager över ett brett område. I detta fall är punktkällan låg och ämnet sönderdelas eller späds ut innan det når grundvattnet.
Om kylutrustningen skulle gå sönder kunde ämnet hamna punktvis och i höga koncentrationer i marken på ett litet område.
– Det kan innebära en risk för grundvattnet och vattenförsörjningen. Förbudet mot förorening av grundvattnet är absolut med tanke på miljöskyddet, och Borgå stad kan inte ta risken att förorena grundvattnet, understryker stadsdirektör Jani Pitkäniemi.
NTM-centralen har tidigare gett ett utlåtande i ärendet, i fråga om att få tillstånd för projektet i enlighet med vattenlagen. Att det inte krävdes något tillstånd enligt vattenlagen för projektet hindrar inte att kommunens miljöskyddsmyndighet övervakar grundvattnets kvalitet och mängd i Borgå.
