Mångsidig och försöksbaserad kultur- och fritidsverksamhet önskas i byarna

I juni fick byinvånare i östra Nyland berätta hurdana kultur- och fritidstjänster de önskar i sin egen by eller omnejd.

Med kultur- och fritidstjänster avsågs bland annat evenemang, bibliotekstjänster, medborgarinstitutets tjänster, olika hobby- och motionsgrupper samt fritidsverksamhet som ordnas av föreningar.

Enkäten besvarades av 567 personer. Det kom svar från personer i alla kommuner i östra Nyland och från nästan hundra byar. Flest svar kom från Borgånejden. Enkäten genomfördes som en del av den regionala utvecklingsuppgiften Kultur i byn. 

– Detta är veterligen den första enkäten som riktade sig till invånare i alla byar östra Nyland, och som fokuserade på kultur- och fritidstjänster. Antalet svar var glädjande och särskilt de fritt formulerade svaren förmedlade en vilja att påverka tjänsterna i den egna byn, berättar koordinatorn för utvecklingsuppgiften Sari Hilska.

– I svaren gavs förutom önskemål också förslag till konkreta åtgärder, hur kultur- och fritidstjänsterna kunde utvecklas. I svaren framhävdes betydelsen av deltagande och växelverkan. Byarna är olika och invånarna önskar att man frågar dem om deras önskemål. I svaren märktes att invånarna också vill delta i planeringen av tjänsterna, och inte bara delta i aktiviteter, fortsätter Hilska.

Försök med nya finansieringsformer är ett sätt att öka invånarnas deltagande. Sådana föreslogs också i svaren. Projekt som Tusenlapp för idéer, medborgarbudget och försök med gräsrotsfinansiering kan ge möjlighet att ordna verksamhet också med rätt snabb tidtabell. Ofta passar sådana bra också för andra än registrerade föreningar. Av svaren framgår att många gärna skulle delta på ett eller annat sätt i utvecklingen av den egna byn, men upplever att hen inte nödvändigtvis kan förbinda sig till traditionell föreningsverksamhet. 

Baserat på svaren verkar möteslokaler vara en central faktor som antingen främjar eller begränsar kultur- och fritidsverksamhet. I byarna behövs ändå inte samma typs kulturlokaler som i tätorter, utan mötesplatser som lämpar sig för mångsidig verksamhet. I svaren återkom byagårdar, bykaféer eller liknande lokaler som passar för popup-verksamhet. Möjligheten att använda befintliga lokaler, särskilt skollokaler, nämndes i svaren. Man önskade också att bokbussen skulle köra kvällsturer i byarna. I flera av svaren som gavs under den heta sommaren önskades allmänna badstränder också i byar och skärgården. 

Det som gör kultur- och fritidstjänster lockande är intressant innehåll eller verksamhet, att det är lätt att delta och att tjänsterna finns i närheten. Möjligheten att träffa andra människor var det näst viktigaste lockbetet, därefter högklassigt utbud och förmånligt pris. 

Om tjänsterna ligger en bit bort, får sättet hur man rör sig en större betydelse. I de fritt formulerade svaren kom fram hur bristen på kollektivtrafik begränsar framförallt ungas deltagande i hobbyverksamhet. Av dem som svarade var största delen vuxna, vilka i allmänhet antas ha de bästa förutsättningarna att röra sig. Också bland dem skulle samåkning till kulturevenemang utnyttjas ganska säkert av 40 procent och helt säkert av var femte. Olika former av samåkning och utveckling av dessa tjänster är alltså välkomna enligt svaren.

Svarspersonerna efterlyser samarbete, att små kommuner slår samman sina krafter och samarbetar ännu mera med föreningar och andra aktörer. Särskilt i byar är lokala föreningar traditionellt en betydande arrangör av kultur- och fritidstjänster. Talkon och andra gemensamma evenemang, såsom olika byfester, hör enligt svaren till de flesta föreningars verksamhet. Ungefär var fjärde svarsperson konstaterade ändå att det inte ordnas den typens verksamhet i den egna byn eller att hen inte vet om den.

– Man upplevde att det finns brister i kommunikationen och att information om evenemang inte nödvändigtvis når alla. Kommunernas webbsidor och olika evenemangskalendrar är inte alltid den effektivaste metoden att nå invånare i byarna. Däremot har byaföreningar ofta egna öppna eller slutna kanaler på sociala medier, e-postlistor eller traditionella anslagstavlor. Dessa kanaler verkar ha en central betydelse för att nå invånarna i byn. Informationen når fram när den kommer från en nära krets, konstaterar Sari Hilska. 

– Resultaten av enkäten är tillgängliga för alla kommuner i östra Nyland, och de erbjuder bakgrundsmaterial för utvecklingen av kultur- och fritidstjänsterna i byarna. Dessutom erbjuder de material för andra kommuner då utvecklingsuppgiften Kultur i byn utvidgas till hela Nyland nästa år, säger chefen för kulturtjänster i Borgå Susann Hartman.

Mera information: Utvecklingsuppgiften Kultur i byn