Nationalstadsparken i Borgå 12 år
Nationalstadsparken i Borgå inrättades den 18 maj 2010. Under de senaste 12 åren har man byggt vidare på parken och utvecklat rutterna. Under det senaste året har man i synnerhet fokuserat på strandstråket och på att upprusta historiska utsiktsplatser. Nu går strandleden från gångbron till Hammars, förbi Telegrafberget och ända till Emsalö.
Nationalstadsparken i Borgå inrättades den 18 maj 2010. Under de senaste 12 åren har man byggt vidare på parken och utvecklat rutterna. Under det senaste året har man i synnerhet fokuserat på strandstråket och på att upprusta historiska utsiktsplatser. Nu går strandleden från gångbron till Hammars, förbi Telegrafberget och ända till Emsalö.
– Nationalstadsparken i Borgå har utvecklats stegvis år för år. Strandrutten i Hammars har funnits redan i 15 år, men med dessa nya avsnitt har den blivit längre, populärare och mer representativ, säger landskapsarkitekt Anne Rihtniemi-Rauh.
Syftet med nationalstadsparkerna är att bevara stadsnaturen och den byggda kulturmiljön som en omfattande och sammanhängande helhet – som ett vardagsrum för stadsborna.
I markanvändnings- och bygglagen definieras en nationalstadspark som en omfattande helhet av värdefulla kultur- och naturlandskap samt rekreationsområden som staden har förbundit sig att bevara och sköta.
– Stadsplaneringen och skötseln av grönområden handlar alltid om att sammanjämka olika saker. Jag tänker att status som nationalstadspark innebär att man kan bevara saker som man kanske inte annars skulle lyckas skydda. Jag tycker att vi i Borgå genom samarbete har lyckats väl med att bevara och utveckla omfattande helheter av rekreationsområden utgående från deras olika värden. I fråga om de värdefulla kultur- och naturlandskapen har vi redan lyckats sköta vissa specialobjekt, men att identifiera kulturmiljöernas olika värden och utveckla verksamheten kunde få en ännu större roll. Till exempel är den gamla folkparken i Kokon och den nästan helt försvunna herrgårdsparken i Gammelbacka intressanta objekt där man kunde förena ny verksamhet och återställande av kulturarvet, fortsätter Rihtniemi-Rauh.
– Som landskapsarkitekt är jag särskilt nöjd över att man vid flera objekt i nationalstadsparken i Borgå har skött gamla kulturlandskap så att deras kulturhistoriska drag och naturens mångfald återställs, säger Rihtniemi-Rauh inför parkens födelsedag. De bästa exemplen på detta är beteshagarna som återställts i Maren och i Bäckas i Gammelbacka. Landskapsvård kräver arbete och kunnande, och med den uppnås stora framsteg i omgivningens trivsel, skönhet och biologisk mångfald.
Rutten till Hammars är färdig – skyltningen är på väg
Under det senaste året har man med finansiering från miljöministeriet gjort omfattande upprustningsarbeten i nationalstadsparken. Förlängningen av rutten i Hammars var ett av de största projekten. Infotavlorna och skyltarna ska ännu sättas upp.
I år har Alexandersparken på Västra åstranden och Konstfabrikens strandpark nått slutskedet. Avantis ljudverk kopplas till den smarta belysningen i strandparken i slutet av juni och placeringen av konstverken i konstprogrammet fortsätter nästa vinter.
Folkparken i Kokon har en fascinerande historia
Stentrappan som leder från folkparken i Kokon upp till berget restaurerades förra sommaren. Den gamla parken har en fascinerande historia. Den planerades år 1891 med inspiration från den nya engelska landskapsträdgårdsidén, som utgick från landskapets och platsens särdrag och syftade till att skapa ett landskapsrum.
– Arkitekten A.F. Rydberg var mycket skicklig och ansåg att platsens starkaste drag var klipporna, de stora flyttblocken och utsikten över havet. På stranden vid åmynningen skapade man ett skyddat flaneringsområde där landskapets skiftningar förenades med miljön vid ån.
– Den här sammansmältningen av ålandskapet och strandavsatsen, talldungarna på sluttningarna, stenarna och klipporna med havsutsikt, utgör fantastisk parkarkitektur. Man kan uppleva hisnande variationer i stämningen när man går längs med stigarna där. Den ursprungliga parkens blomsterprakt och rumskänsla har försvagats avsevärt under de senaste 50 åren. Avsikten är att man under hösten ska återställa dessa och plantera sådana buskar och träd som fanns i den ursprungliga parken, berättar Rihtniemi-Rauh.
I år ordnar staden inte något särskilt evenemang på Nationalstadsparkens årsdag.
– Givetvis rekommenderar jag att Borgåborna tillbringar dagen med att njuta av parkens pärlor, såsom Näsebacken, Åstranden, folkparken i Kokon eller Hammars strand.