Prognosmodellen för bildningssektorns servicenät gör det lättare att reagera på förändringar

– Bildningstjänsternas mål är att skapa en fungerande uppväxt- och inlärningsmiljö för alla barn i Borgå. En av de viktigaste fördelarna med prognosmodellen är att man med hjälp av den kan inleda processer tillräckligt tidigt, säger bildningsdirektör Sari Gustafsson.
För utarbetandet av prognosmodellen tillsattes i början av 2021 en tväradministrativ arbetsgrupp med tjänsteinnehavare från förutom bildningssektorn även från stadsutvecklingen, lokalitetsledningen och utvecklingsenheten.
– I bästa fall främjar modellen i framtiden samarbetet mellan olika beslutsfattare när pålitliga och aktuella uppgifter står oss till förfogande. Utvecklingsarbetet kunde ännu fortsätta så, att man i modellen kunde skapa olika scenarion för framtiden såsom att testa omformande av elevupptagningsområden t.o.m. enligt åldersgrupper, något som ännu inte är möjligt, berättar utbildningsdirektörerna Jari Kettunen och Rikard Lindström.
Tjänsterna inom småbarnspedagogiken har utnyttjat prognosmodellen redan under det pågående året bl.a. i servicenätutredningen i Estbacka. För Borgå har det i prognosmodellen skapats en egen beräkningsformel med vilken kan man uppskatta eventuell nativitet i området.
– Man måste ändå kunna analysera uppgifter som modellen ger och det blir intressant att se om modellen kan utvecklas så, att flera närserviceområden är med på samma gång, säger direktör för småbarnspedagogik Leila Nyberg.

Prognosmodellen är en slags databank, ett applikationsbaserat verktyg med hjälp av vilket man i fortsättningen kan prognosticera ett jämnare bruk av servicenätets lokaler. Applikationen utnyttjar data som matats in i den om elevupptagningsområden, servicenätets daghem och skolor, barn- och elevantalen samt befolkningsprognoser. Med hjälp av verktyget kan man betrakta hur väl elevupptagningsområdenas gränser motsvarar områdenas lokalitetsbehov.
– Målet är att bygga ett klokare servicenät. I applikationen har matats in Borgås elevupptagningsområden, daghem och skolor, antal barn och elever samt en prognosmodell för befolkningen. Med hjälp av verktyget kan man få gemensamma lägesöversikter över pedagogiska ramvillkor och kvalitet samt planläggning och byggande, berättar bildningsdirektör Sari Gustafsson.
– Med hjälp av prognosmodellen kan man bättre än tidigare även förutse den inverkan som planläggning och byggandet av bostäder har på behovet av service, konstaterarar generalplanchef Maija-Riitta Kontio.

Utvecklingsexpert Ann-Sofie Nylund har svarat för utvecklingsarbetet med prognosmodellen och bildningsdirektör Sari Gustafsson har varit styrningsgruppens ordförande.