Skolelever trivs i eftermiddagsklubbar

Förfrågan omfattade barnens delaktighet och välmående i eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen. Målet med undersökningen var att få barnens röst hörd, men barnen fick tänka igenom svaren med sina vårdnadshavare och svara med deras stöd.

Många frågor gällde trivsel och känsla av trygghet. Man frågade barnen till exempel ifall de har vänner i klubben och om de vet vem man ska fråga ifall de behöver stöd eller hjälp. Resultaten visade att barnen känner sig hörda i klubbarna, de får uppmärksamhet och känner sig accepterade i gruppen.

• Det mest glädjande var att alla barn som deltagit i undersökningen svarade att de har vänner i eftermiddagsklubben. Dessutom svarade nästan alla att de vet vem de ska be om hjälp av. Många barn kände att de var allas vän och ledarna ingriper, ifall någon är ovänlig, berättar Anne Lindholm, koordinator för eftermiddagsverksamhet i Borgå stad.

Många barn kände att de får påverka och vara med i planeringen av verksamheten eller klubbens gemensamma regler. Man frågade klubbmedlemmarna bl.a. ifall de får gå med i gemensamma lekar, ifall man är utomhus varje dag i klubben och hur mycket ledda aktiviteter och motionsstunder det finns. Och ifall det finns gemensamma lässtunder och möjlighet till lugna stunder och varför inte läxläsning?

• Vid sidan av gemensamma lekar saknar barnen möjligheten att lugna ner sig. På basen av svaren upplever många barn att det inte är så enkelt att lugna ner sig under dagen. Klubbarna kan även sakna plats för tysta sysslor eller avslappning. Många barn svarade även att gemensamma lässtunder sällan ordnas. Lugna stunder, såsom lässtunder eller avslappningsstunder, skulle vara bra att ordna oftare, säger Anne Lindholm och tillägger att motion och multilitteracitet är teman för årets eftermiddagsverksamhet, tillsammans med känslo- och vänskapsfärdigheter.
• Klubbarnas inom- och utomhusutrymmen, samt lek- och spelutrustning har naturligtvis en viss inverkan på vad som kan genomföras i klubbarna. Trots denna variation tycker de flesta barn att aktiviteten är mångsidig. Självfallet önskar många fler inom- och utomhusleksaker och utrustning av olika sorter.

I samband med informationen ställdes frågan ifall ledarna informerar klubbmedlemmarna om dagens program, och ifall klubben informerar om veckoprogrammet i förväg. Det senare tjänar särskilt hemmen. Resultaten visar att båda görs relativt bra, men det finns utrymme för förbättring.

• Undersökningens resultat tas i beaktande i planeringen av verksamheten och t.ex. i utbildning som staden ordnar för ledarna. Både sammanfattningen av undersökningen och de klubbspecifika svaren ges till eftermiddagsverksamhetens serviceproducenter och deras anställda samt till skolornas rektorer för kännedom, säger Anne Lindholm.
• Klubbarna tar gärna emot respons på verksamheten från både barnen och deras vårdnadshavare, även mellan dessa omfattande undersökningar som görs med några års mellanrum, påminner hon.

I eftermiddagsverksamheten i Borgå deltar ca 600–650 första och andra årets skolelever. Av dem svarade var femte på enkäten. En liknande undersökning genomfördes 2019, och då svarade var fjärde eftermiddagsklubbmedlem. Det fanns ingen nämnvärd skillnad på svaren mellan finsk- och svenskspråkiga klubbar.

• Eftermiddagsverksamhet inom den grundläggande utbildningen är huvudsakligen ämnad för elever i första och andra klass.
• I verksamheten deltar ca 600–650 barn årligen.
• Staden koordinerar verksamheten och beslutar om dess omfattning varje år.
• I Borgå finns 17 eftermiddagsklubbar. 10 finskspråkiga, 5 svenskspråkiga och 2 tvåspråkiga.
• Verksamheten anordnas av olika föreningar och privata aktörer, oftast i skolornas lokaler.
• Eftermiddagsverksamheten är avgiftsbelagd. Barnen erbjuds mellanmål.

Läs mer om eftermiddagsverksamheten på stadens nätservice