Social- och hälsovårdsreformen försvagar Borgås, Sibbos och Lovisas ekonomi
Finansieringsmodellen i reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet som är under beredning bemöter kommuner och skattebetalare i östra Nyland på olika sätt. Aktuella beräkningar visar att reformen försvagar den ekonomiska balansen särskilt i Borgå och Sibbo men också i Lovisa med totalt cirka 4,3 miljoner euro. Däremot kommer reformen att stärka ekonomin i Askola, Mörskom, Lappträsk och Pukkila med totalt knappa 600 000 euro. Totalt har regionens kommuner således efter reformen på årsnivån cirka 3,7 miljoner euro mindre pengar, framgår det av en analys som Kommunförbundet har gjort åt Borgå.
Finansieringsmodellen i reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet som är under beredning bemöter kommuner och skattebetalare i östra Nyland på olika sätt. Aktuella beräkningar visar att reformen försvagar den ekonomiska balansen särskilt i Borgå och Sibbo men också i Lovisa med totalt cirka 4,3 miljoner euro. Däremot kommer reformen att stärka ekonomin i Askola, Mörskom, Lappträsk och Pukkila med totalt knappa 600 000 euro. Totalt har regionens kommuner således efter reformen på årsnivån cirka 3,7 miljoner euro mindre pengar, framgår det av en analys som Kommunförbundet har gjort åt Borgå.
– Borgå stads årsbudget är i första skedet åtminstone 2,9 miljoner euro svagare än i dag, vilket skapar ett märkbart anpassningsbehov i de tjänster som blir kvar hos staden, sammanfattar stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.
– Reformen försvagar också stadens tillväxt- och investeringsförmåga när skulderna blir kvar men skatteinkomsterna halveras, fortsätter Ujula.
Kommunförbundets analys bygger på beräkningar som finansministeriet har uppdaterat den 13 oktober där den maximala förändringen i reformen enligt regeringens linje har begränsats till 60 euro per invånare. Hade den maximala förändringen inte begränsats, skulle Borgås ekonomi försvagas med 7,3 miljoner euro på årsnivån.
– Det verkar som om att regeringen utifrån kommunernas utlåtanden gjorde närmast kosmetiska ändringar i lagförslagen om reformerna. I Borgå stads utlåtande från september betonades det att en kommunbaserad lösning är det ändamålsenligaste sättet att förnya social- och hälsovårdstjänsterna i Nyland. Om reformen ändå verkställs genom att en ny administrativ nivå skapas, ska städernas handlings- och investeringsförmåga tryggas. Nu verkar det inte ske så, summerar stadsdirektör Ujula.
Finansieringen som östra Nylands vårdlandskap kommer att få blir enligt finansministeriets beräkning cirka 16 miljoner euro större i förhållande till summan som regionens kommuner i dagsläget använder för social-, hälso- och räddningsväsendet.
– Borgå har i nuläget ganska goda social- och hälsovårdstjänster och de produceras på ett effektivt sätt. I reformen ska vårdlandskapet alltså i början få mer pengar för producering av redan nu välskötta social- och hälsovårdstjänster. Staden kommer däremot att ha betydligt mindre pengar till andra tjänster, såsom skolor, småbarnspedagogik, kultur, motion samt tjänster för planering och underhåll av stadsmiljön. Vi blir kanske också tvungna att höja skatter, fortsätter Ujula.
– Finansieringskalkylerna beskriver läget endast under en tidpunkt och kostnader som t.ex. löneharmoniseringar medför har inte beaktats i dem. Regeringen har också själv uppskattat att permanenta ändringskostnader kan uppgå till 850 miljoner euro på årsnivån. Om man räknar östra Nylands andel, blir det nästan inget kvar av den beräknade besparingen, säger finansdirektör Henrik Rainio.
– Man måste dessutom komma ihåg att systemet efter förändringen bygger på direkt statlig finansiering och en stark styrning från ministerierna. Staten kan i framtiden också göra nedskärningar i vårdlandskapets finansiering och förutsätta märkbara besparingar, och sannolikt försöker dämpa kostnadsökningen på detta sätt.