Staden söker ekonomisk balans med ett program för hållbar ekonomi

Borgå stads ekonomi försvagas kraftigt på grund av coronaepidemin när utgifterna stiger och inkomsterna försvagas samtidigt, framgår det av stadsdirektörens förslag till Borgå stads program för hållbar ekonomi åren 2020–2026. Programmet för hållbar ekonomi behandlas i stadsstyrelsen den 25 maj och avsikten är att fullmäktige fattar ett beslut om programmet den 11 juni.

Utan stadens egna åtgärder eller statens stöd kommer stadens ekonomi att ha ett underskott på 13 miljoner euro i år. År 2021 blir underskottet redan cirka 23 miljoner euro. 

– Anpassningsbehovet är stort och i anpassningen behöver vi använda olika sätt både på inkomst- och utgiftssidan, summerar stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula. 

– Om vi enbart skär ned utgifter är anpassningsbehovet på årsnivån cirka 20 miljoner euro, vilket i praktiken inte är möjligt. Och om vi endast höjer skatterna, borde kommunalskattesatsen höjas med cirka tre procentenheter, vilket inte heller är realistiskt, berättar Ujula om alternativen.   

Tjänsteinnehavarledningen och sektorernas sakkunniga har utarbetat programutkastet tillsammans och har hört flera olika intressentgrupper. I beredningen har man beaktat responsen från stadens invånare och personalen samt utlåtandena från nämnder, direktioner och påverkansorgan. 

I programutkastet visar man åtgärder med vilka staden klarar sig av den djupa ekonomiska krisen som coronaepidemin har orsakat samt skapar en hållbar grund för tjänsteproduktionen och stadens tillväxt. Man har sökt strukturella besparingsåtgärder på alla sektorer totalt för cirka 5 miljoner euro på årsnivån. Med personalarrangemang såsom permitteringar och rekryteringsförbud strävar staden efter besparingar på cirka 3–5 miljoner euro. Dessutom föreslås det att investeringar under den närmaste tiden senareläggs. 

– Sannolikt behöver vi ännu skattehöjningar år 2021. Med skattehöjningarna kan vi ändå inte påverka underskottet detta år. Fullmäktige beslutar om nästa års skattesatser i november. Med de övriga sparåtgärderna kan vi minska trycket på skattehöjningar nästa år, betonar Ujula. 

– Borgå stad kommer också i fortsättningen att erbjuda högklassiga tjänster och investera på ett riktat sätt enligt strategiska mål. Staden måste ändå få sin ekonomi i balans. Vi måste kunna prioritera och fatta beslut redan nu, för planering och verkställande av strukturella ändringar tar tid och de påverkar ekonomin först under kommande åren.   

Staten har i vårens ramförhandlingar lovat ge kommunsektorn ett stödpaket på minst en miljard euro för år 2020. En del av stödet riktas direkt till sjukvårdsdistrikten och en del till kommunerna. Kommunvisa andelar ska beslutas i samband med statens tilläggsbudget i maj–juni.  

– Vi vet ännu inte hur stor Borgås andel av det eventuella stödet kommer att bli men enligt de presenterade fördelningsgrunderna ska Borgås andel vara 6–10 miljoner euro. Detta underlättar stadens ekonomiska läge tillfälligt och täcker uppskattningsvis cirka hälften av anpassningsbehovet år 2020, berättar finansdirektör Henrik Rainio.­

– Staden kommer ändå att ha ett märkbart eget anpassningsbehov, vilket betyder nedskärning av utgifter, höjning av skattesatser eller skuldsättning. Dessutom måste man lägga märke till att anpassningsbehovet är ännu större år 2021.   

Redan innan coronavirusepidemin slog till hade stadens ekonomi ett strukturellt anpassningsbehov på cirka 10 miljoner euro. Ekonomin har under de senaste åren varit i balans till stor del tack vare den exceptionellt stora samfundskatteintäkten som föranleddes av en gynnsam konjunktur. 

Stadens skuldbörda har under de senaste åren stigit kraftigt bl.a. till följd av stora daghems- och skolinvesteringar. Vid utgången av förra året var stadens lånebelopp cirka 172 miljoner euro medan lånestocken år 2015 var cirka 115 miljoner euro.

Ett utkast till ett program för hållbar ekonomi offentliggjordes den 5 maj. Staden fick 305 responssvar på utkastet av invånarna via en webblankett, över 250 svar på personalenkäten samt utlåtanden från social- och hälsovårdsnämnden, stadsutvecklingsnämnden, bildningsnämnden, affärsverkens direktioner och utbildningssektioner, ungdomsfullmäktige samt från äldre- och handikappråden.  

I stadsdirektörens förslag har den inkomna responsen och utlåtandena samt de nyaste uppskattningarna av den ekonomiska utvecklingen beaktats. Följande ändringar i innehållet i stadsdirektörens förslag har gjorts: 

• sakkunnigarvoden inom stadsplaneringen minskas med 250 000 euro (i det föregående utkastet 350 000 euro)
• stadsutvecklingsnämnden ska inte hålla sina möten mera sällan (effekt 5000–10 000 euro)
• höjning av gränsen för skolskjuts till 5 kilometer för alla har tagits bort (effekt 70 000 euro)
• utdelning av gratis preventivmedel slutas endast för 20–25-åringar (i utkastet föreslogs det att det ska slutas också för personer under 20 år, effekt 45 000–70 000 euro)
• övriga åtgärder inom barn- och familjetjänster slås samman till en åtgärdshelhet vars sparmål sänks totalt med 48 000 euro åren 2020 och 2021.
• stödet för närståendevård avbryts inte när anslaget slutar (effekt 20 000 euro år 2020)
• i texten har det dessutom gjorts några preciseringar och skriv- och sifferfel har rättats 

 Borgå stads program för hållbar ekonomi åren 2020–2026

Staden fick 305 responssvar på utkastet av invånarna via en webblankett, över 250 svar på personalenkäten samt utlåtanden från social- och hälsovårdsnämnden, stadsutvecklingsnämnden, bildningsnämnden, affärsverkens direktioner och utbildningssektioner, ungdomsfullmäktige samt från äldre- och handikappråden. Responsen och utlåtandena finns som bilaga i stadsstyrelsens föredragningslista.

Stadsstyrelsens föredragningslista