Stadens statsandelar försvagas mindre än väntat i år – under de kommande åren minskar finansieringen betydligt
I och med Finansministeriets samt Undervisnings- och kulturministeriets beslut om statsandelar har uppgifterna om Borgå stads statsandelar preciserats. Staden får totalt 51,7 miljoner euro statsandelar 2025. Med statsandelsinkomster finansieras cirka en fjärdedel av stadens tjänster.
– Statsandelarna minskar med sammanlagt cirka en miljon euro från 2024, då man bortser statsandelarna för de nya arbets- och näringstjänsterna, konstaterar finansdirektör Henrik Rainio.
– Man kommer dock att få cirka 1,7 miljoner euro mer statsandelar än vad man räknat med i budgeten 2025, eftersom vi får ersättning för kostnaderna för förberedande undervisning inom den grundläggande utbildningen för tidigare år. Ändringarna i de kalkylmässiga grunderna samt antalet enheter inverkar delvis och med fördröjning på finansieringen av undervisnings- och kulturverksamhet. Statsandelarna minskar alltså, men mindre än väntat.
Finansministeriet samt Undervisnings- och kulturministeriet fattade besluten om statsandelen för 2025 i slutet av december, och staden fick kännedom av dem i början av innevarande år.
Statsandelarnas belopp i budgeten 2025 baserade sig på prognoser som upprätthålls av Finansministeriet och Kommunförbundet. I och med ministeriernas beslut om statsandelar är det nödvändigt att höja statsandelarna i stadens budget 2025 med 1,7 miljoner euro, till 51,7 miljoner euro. Stadsfullmäktige behandlar ärendet vid sitt möte i februari.
Finansiering för nya uppgifter genom statsandelssystemet
Staten finansierar kommunernas nya och utvidgade lagstadgade uppgifter genom statsandelssystemet. Förändringar i uppgifterna sker nästan varje år. De viktigaste nya uppgifterna för 2025 har att göra med de nya arbets- och näringstjänsterna samt många slags mindre ändringar i den grundläggande utbildningen.
– Målet är ett kostnadsneutralt system mellan staten och kommunerna. Finansieringen baserar sig på ministeriernas uppskattningar av de genomsnittliga kostnaderna, men tyvärr är finansieringen ofta i verkligheten underdimensionerad jämfört med kostnaderna för de nya uppgifterna, konstaterar Henrik Rainio.
Ansvaret för att ordna arbets- och näringstjänster överfördes i början av 2025 från staten till kommunerna. I samband med reformen fick kommunerna dessutom ett större ansvar för finansieringen av utkomstskyddet för arbetslösa. År 2025 får staden sammanlagt 6,1 miljoner euro i statsandelar för AN-reformen.
I de lagstadgade uppgifterna inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen sker flera förändringar, såsom att undervisningen i B1-språket ökas med en årsveckotimme, tre årsveckotimmar läggs till den grundläggande utbildningen och stödet för lärande förnyas.
– Man får cirka 530 000 euro i finansiering för dessa uppgifter via statsandelssystemet. Denna finansieringsandel var känd redan på hösten, så den ingår i statsandelsinkomsterna för budgeten 2025. De nya uppgifterna medför dock inte nödvändigtvis lika stora utgifter för staden, eftersom den redan delvis har själv frivilligt producerat motsvarande tjänster.
Statsandelen är en allmän inkomstpost som inte har öronmärkts för någon bestämd service. Staden beslutar själv om användningen av sina statsandelar, på samma sätt som av sina skatteinkomster, och drar ekonomisk nytta om den ordnar sina tjänster kostnadseffektivt.
Statsandelarna försvagas under de kommande åren
Stadens statsandelsinkomster försvagas under de kommande åren av flera olika orsaker. Övergångsbestämmelserna i anslutning till välfärdsområdesreformen försvagar gradvis stadens statsandelar fram till 2027.
Det är meningen att en omfattande statsandelsreform ska träda i kraft samma år. På längre sikt skulle den förväntade minskningen av antalet barn avsevärt försvaga stadens statsandelar.
– Staden bör förbereda sig på att statsandelsfinansieringen minskar klart under de kommande åren. De enskilda posterna inom statsandelssystemet varierar visserligen årligen, men trenden är nedåt, berättar finansdirektör Rainio.
