Stadens underskott ökar från och med år 2025, nedskärningarna av statsandelarna bör bedömas på nytt
Enligt Finansministeriet har regering beslutat om att man inte minskar av statsandelarna för kommunernas basservice under år 2024. I stället periodiseras minskningen för åren 2025–2027. För Borgå betyder den nya periodiseringen att statsandelarna minskar med cirka 4 miljoner euro per år under åren 2025–2027.
– Regeringspartierna går i rätt riktning, och beslutet förbättrar stadens ekonomiska läge år 2024. Periodiseringens effekter på ekonomin är dock kortvariga om inte regeringen beslutar om att ändra på nedskärningarna av statsandelarna under nästa års lopp, konstaterar Borgå stads finansdirektör Henrik Rainio.
– Det är positivt att finansministeriet meddelade om att regeringen försöker hitta lösningar också för åren 2025–2027, fortsätter Rainio.
Finansministeriet offentliggjorde fredagen den 17 november effekterna av den färdigställda beskattningen år 2022 för kommunernas statsandelar. Enligt Finansministeriet avviker behovet av nedskärningar som beräknats enligt de slutliga uppgifterna om skatteinkomster betydligt från uppskattningar. De bestående nedskärningarna av kommunernas statsandelar stiger till 501 miljoner euro, medan nedskärningarnas belopp uppskattades vara 224 miljoner euro ännu i oktober.
Informationen överraskade kommunerna, som redan har fastställt sina budgetar och skattesatser för år 2024. Under måndagen 20 november meddelade finansministeriet att regeringspartierna har beslutat att göra de oväntat stora effekterna av beskattningen år 2022 mer rimliga genom att periodisera minskningarna av statsandelarna till åren 2025–2027.
Stadens ekonomi kommer uppvisa ett tydligt underskott från och med år 2025
Borgå stads ekonomi förutses uppvisa ett underskott på cirka 8 miljoner euro år 2025 ifall nedskärningarna av statsandelarna inte ändras.
– I stadens budget har inskrivits att man utarbetar ett produktivitetsprogram under år 2024. Därför måste vi nu granska anpassningsåtgärderna från allt fler vinklar, beskriver Henrik Rainio.
– Samtidigt borde regeringen redan under vårens budgetramförhandlingar bedöma om nedskärningarna överensstämmer med principerna för finansiering mellan kommunerna och staten. Nedskärningar på denna nivå skulle oundvikligen betyda betydande anpassningsåtgärder, vilka också skulle riktas till tjänsterna för barn och unga, betonar Rainio.
Beslut om tidtabellen för beredningen av stadensproduktivitetsprogram samt behov av anpassning fattas under våren 2024.
