Stadsdirektör Jani Pitkäniemi: Ekonomin försvagas – det är dags att diskutera prioriteringar
Borgå stads ekonomi väntas försämras betydligt mer under de närmaste åren än vad som förutspåddes i budgetberedningen i höstas. Stadens tjänsteinnehavarledning har uppdaterat prognosen för de kommande årens ekonomiska utsikter. I kalkylerna har beaktats i synnerhet de senaste uppgifterna om de samfundsskatter som betalats år 2024 och som inverkar på stadens ekonomi med några års fördröjning.
– Redan i höstas kunde vi se att stadens samfundsskatteintäkter kommer att försämras betydligt under de närmaste åren. Enligt de senaste uppskattningarna är situationen dock klart sämre än vi förutspådde i höstas, berättar stadsdirektör Jani Pitkäniemi.
– Vi beräknar att stadens samfundsskatteintäkter kommer att försämras betydligt i synnerhet under åren 2027 och 2028. Enligt färska beräkningar kommer stadens ekonomi under dessa år att uppvisa ett underskott på till och med över 30 miljoner euro, kompletterar finansdirektör Henrik Rainio.
Stadens program för produktivitet och balans i ekonomin godkändes i stadsfullmäktige i maj 2024. I programmet fastställdes, på basis av de dåvarande utsikterna, åtgärder för att balansera stadens ekonomi fram till år 2027. Enligt de senaste uppgifterna balanserar detta program inte stadens ekonomi tillräckligt.
Omfattande diskussion om metoder för att balansera ekonomin
Kostnaderna för Borgå stads serviceproduktion är bland de högsta i landet och klart högre än i andra städer av motsvarande storlek i genomsnitt. År 2024 var nettoutgifterna per invånare för tjänsterna i Borgå cirka 3 000 euro, medan de genomsnittliga kostnaderna i de stora städerna var cirka 2 500 euro per invånare.
– Vår nuvarande kostnadsstruktur är helt enkelt för dyr för att upprätthållas. Vi måste kunna anpassa nivån på de permanenta utgifterna och på ett hållbart sätt fördela investeringarna över en längre tidsperiod. Anpassningsbehovet är cirka 500 euro per invånare. Det motsvarar ungefär det belopp med vilket vi överskrider kostnaderna i jämförelsekommunerna. Samtidigt måste vi gå igenom stadens möjligheter att öka inkomsterna. Vi kan också bli tvungna att tillgripa skattehöjningar under den kommande fullmäktigeperioden, konstaterar Jani Pitkäniemi.
– För att trygga en hållbar framtid krävs många slags prioriteringar av våra nya beslutsfattare under den kommande fullmäktigeperioden. Att hitta samförstånd kräver en bred diskussion om ett urval av metoder för att balansera ekonomin. Vi tjänsteinnehavare måste kunna öppna stadens kostnadsstrukturer och lösningsalternativ på ett heltäckande sätt.
– Det är viktigt att komma ihåg att Borgås styrkor och framgångsfaktorer fortfarande existerar, särskilt när vi funderar på den kommande stadsstrategin. Om vi anpassar oss till de ekonomiska realiteterna i tid kan vi fortfarande vara en av de mest attraktiva städerna i Finland med stor utvecklingsförmåga, säger Jani Pitkäniemi.
Måttlig ökning av utgifter och riktade investeringar
Den färska ekonomiska kalkylen har utarbetats på basis av den gällande budgeten och ekonomiplanen. I kalkylen har beaktats färska offentliga uppgifter som fungerar som grund för samfundsskatten. Till övriga delar har man i kalkylen beaktat vissa kända prognosuppdateringar.
– I kalkylen har beräknats att utgifterna ökar med cirka 2,7–2,8 procent, alltså tämligen måttligt. Verksamhetsintäkterna ökar något och intäkterna från kommunalskatten relativt väl, men den kraftiga nedgången i samfundsskatten tynger ekonomin rejält på minus. I det här skedet kan man förutse de ekonomiska utsikterna ungefär fram till 2028, men ingen vet hur samfundsskattens avkastning kommer att utvecklas efter det, berättar finansdirektör Henrik Rainio.
Kalkylen fungerar i detta skede som en prognos när staden börjar bereda den nya stadsstrategin och budgetramen för år 2026. Stadsstyrelsen beslutar om budgetramen i juni.
