Stadsdirektörens budgetförslag 2022: Staden siktar på nollresultat och förbereder sig för en historisk strukturomvandling
Borgå stads ekonomi håller på att få ett lindrigt underskott år 2022 när de statliga coronastöden utgår och utgifterna fortsätter stiga.
Borgå stads ekonomi håller på att få ett lindrigt underskott år 2022 när de statliga coronastöden utgår och utgifterna fortsätter stiga.
Staden förbereder sig för en historisk strukturomvandling eftersom inrättandet av välfärdsområdena innebär en omvälvning för stadens verksamhet och finansieringsgrund.
Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula publicerade sitt budgetförslag tisdagen den 26 oktober. Stadsstyrelsen behandlar förslaget i oktober-november, och fullmäktige fattar beslut om budgeten i november.
Ett investeringstak på 100 miljoner euro för åren 2022–2025
– Nästa år uppnår staden nästan ett nollresultat men mycket viktigare i detta skede är att utvärdera stadens finansieringsgrund och investeringsförmåga från och med år 2023, framhäver Jukka-Pekka Ujula.
– Välfärdsområdesreformen försvagar stadens ekonomi redan år 2023 men till följd av den fördröjda redovisningen av skatteinkomster och statsandelssystemets utjämningsmekanismer syns konsekvenserna gradvis och under några kommande år.
– Staden kan fortfarande rikta resurser till mål som är viktigaste med tanke på tillväxt och strategi men minskande inkomster ställer ändå allt tydligare begränsningar för verksamheten. Investeringarna borde begränsas till högst 100 miljoner för åren 2022–2025, om vi inte vill att skuldsättningen åter börjar växa snabbt, fortsätter Ujula.
Det föreslås inga höjningar av inkomst- eller fastighetsskattesatsen nästa år. I år fattas det undantagsvis beslut om kommunalskattesatsen för två år eftersom inkomstskattesatsen för år 2023 i och med välfärdsområdesreformen bestäms enligt skattesatsen för år 2022 nedsatt med en andel som övergår till staten.
Utgifterna ökar med 0,5 procent, inkomsterna minskar med 1,8 procent
Årsbidraget i budgetförslaget är cirka 23 miljoner euro. Resultatet för räkenskapsperioden visar ett underskott på cirka 1,7 miljoner euro.
Utgifterna ökar totalt med 0,5 procent, dvs. cirka 2,2 miljoner euro jämfört med årets ändrade budget. Social- och hälsovårdssektorns utgifter minskar med 1,8 procent. Bildningssektorns utgifter stiger med 3,4 procent och koncernförvaltningens utgifter med cirka 0,7 procent. På grund av coronavirusepidemin kan särskilt social- och hälsovårdssektorns utgifter inte jämföras med fjolåret.
Stadens inkomster minskar sammanlagt med 1,8 procent, dvs. cirka 7,8 miljoner euro. Kommunalskatteintäkten kommer att växa tydligt men samfundskatteintäkten minskar uppskattningsvis med cirka 25 miljoner euro när höjningen av kommunernas fördelningsandel utgår. Statsandelarna stiger totalt med cirka 2,6 miljoner euro bl.a. med anledning av nya och utvidgade uppdrag men samtidigt nedskärs nivån på stadens statsandelar med över 5 miljoner euro.
– Statsandelarna växer skenbart eftersom bl.a. kostnader för vårdardimensioneringen och utvidgandet av läroplikten kompenseras till kommunerna. Samtidigt görs det ändå rejäla nedskärningar i kommunernas statsandelar när justeringen av kostnadsfördelningen som hör till systemet uteblir. I praktiken betalar kommunerna alltså själva de nya och utvidgade uppdragen, summerar finansdirektör Henrik Rainio.
– Den ekonomiska konjunkturen är bra, vilket syns som en tydlig tillväxt av kommunalskatteintäkten. Även samfundsskatteintäkten är relativt hög men den på grund av coronan tillfälligt höjda fördelningsandelen utgår, och detta försvagar kommunernas andel av skatteintäkten. I en så här bra ekonomisk konjunktur borde man ju kunna göra ett resultat med överskott, fortsätter Rainio.
Inkomsterna halveras, skulderna förblir oförändrade
År 2023 kommer stadens kommunalskattesats att enligt preliminära planer skäras ned med 12,39 procentenheter. Stadens kommunalskattesats är då 7,36 procent och kommunalskatteintäkten minskar med cirka 122 miljoner euro jämfört med år 2022. Nedskärningen av kommunalskattesatsen fastställs ändå senare, så kommunerna måste besluta om skattesatsen i ett mycket osäkert läge och med stöd av osäkra beräkningar.
Efter välfärdsområdesreformen nedskärs en tredjedel av samfundsskatteintäkten till staten och samtidigt håller stadens egen fördelningsandel på att minska. Samfundsskatteintäkten uppskattas sjunka till 18 miljoner euro år 2023 när intäkten i år är uppskattningsvis cirka 60 miljoner euro.
Också statsandelssystemet revideras och många slags utjämningsmekanismer ska ingå i systemet. Stadens statsandelsinkomster kommer att minska till cirka 35 miljoner euro år 2023 när intäkten år 2022 är cirka 63 miljoner euro.
– Inkomsterna håller på att halveras men skuldbeloppet förblir detsamma, summerar Rainio konsekvenserna av strukturreformen.
År 2023 kommer stadens resultat att fortsatt ha underskott och resultatet försvagas ytterligare år 2024.
Den hållbara investeringsnivån minskar från den nuvarande
Stadens investeringsplan har utarbetats så, att de totala investeringarna ska vara högst 100 miljoner euro åren 2022–2025. Tidigare har man uppskattat att staden på lång sikt har råd att investera cirka 25–30 miljoner euro årligen. Den hållbara investeringsnivån minskar ändå från den nuvarande när stadens inkomster halveras år 2023 i och med att välfärdsområden inrättas.
– I denna situation är det viktigt att betrakta investeringar under hela fullmäktigeperioden. Man måste bedöma vilka investeringar som är allra viktigaste behov med tanke på stadens tillväxt och invånarnas välfärd med beaktande av de ekonomiska realiteterna. Dessutom borde man kunna granska investeringar och deras konsekvenser allt mångsidigare. En del av investeringar ger inkomster medan en del endast ökar utgifterna, berättar Ujula.
Investeringsplanen för år 2022 innehåller investeringar för sammanlagt 27,9 miljoner euro. De största enskilda husbyggnadsinvesteringarna är renoveringsarbeten och byggande av motionslokaler i Hindhårs bildningscenter, centralisering av förvaltningslokaler till Nimbushuset samt renovering av Borgå gymnasiums fasad, fönster och tak. Kullo företagsområde som byggs i närheten av Sköldviks industriområde skapar nya lockande företagstomter. I investeringarna ingår också affärsverket Borgå vattens investering i Saxby vattenverk (9 miljoner euro) samt beredning på kapitalisering av projektbolaget för östbanan.
I slutet av fullmäktigeperioden riktas investeringar särskilt till byggande av Mannerheimleden och till skolprojektet i Gammelbacka. Under investeringsplanens sista år bereder staden sig på ombyggnaden av Kokon idrottscentrum och torgområdet.