Stadsdirektörens budgetförslag 2023: Resultatet är fortfarande starkt, stora investeringar ligger framför
Under 2023 förväntas Borgå stads ekonomi förbli i balans, vilket till stor del beror på skatteinkomster av engångsnatur.
Räkenskapsperiodens resultat beräknas stiga till 14,3 miljoner euro. Staden förbereder sig samtidigt på både en försvagad ekonomisk utveckling och stora investeringar åren 2024–2026.
– Välfärdsområdesreformen medför problem för stadens ekonomi under de kommande åren.
Cirka hälften av stadens inkomster överförs till staten men skulderna blir kvar hos staden.
Staden får ännu nästa år högre skatteinkomster från tidigare skatteår, men därefter försämras stadens ekonomiska situation, berättar stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.
I en riksomfattande jämförelse är situationen i Borgå dock god. I den växande staden pågår flera stora stadsutvecklingsprojekt som stöder hållbar tillväxt, klimatmål samt invånarnas välfärd och trivsel, betonar Ujula.
Investeringsplanen för de närmaste åren innehåller flera stora projekt, såsom Kokon idrottscentrum, investeringar i Parkgatan, en skola i Gammelbacka och planering av kollektivtrafiken.
Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula publicerade sitt budgetförslag torsdagen den 10 november. Stadsstyrelsen behandlar förslaget i november, och fullmäktige fattar beslut om ärendet i december.
Stadens organisation förnyas, utgifterna ökar
År 2023 leder till historiskt betydande förändringar i stadens ekonomi och verksamhet, och stadens organisation förnyas också vid årsskiftet. Verksamhetsutgifterna i budgeten uppgår till cirka 223 miljoner euro medan utgifterna i årets budget är cirka 425 miljoner euro.
Mätt i omkostnader är den nya sektorn för växande och lärande den största sektorn med en budget på cirka 120 miljoner euro. Verksamhetsutgifterna för den nya sektorn för livskraft är cirka 37 miljoner euro, för sektorn för stadsutveckling cirka 25 miljoner euro och för sektorn för koncerntjänster cirka 42 miljoner euro.
– De jämförbara utgifterna växer totalt med cirka 18,4 miljoner euro, dvs. 7,9 procent. Åren är ändå inte helt jämförbara med varandra på grund av stadens organisationsreform och välfärdsområdesreformen, berättar finansdirektör Henrik Rainio.
Utgifterna ökar på alla sektorer. På sektorn för växande och lärande ökar utgifterna med 8,8 procent, på sektorn för livskraft 12,9 procent, på sektorn för stadsutveckling 10,0 procent och på sektorn för koncerntjänster 5,6 procent.
– Hög inflation, befolkningstillväxt, löneuppgörelse för kommunsektorn samt satsningar enligt stadsstrategin höjer utgifterna, fortsätter Rainio.
I skatteinkomster ingår poster av engångskaraktär, statsandelssystemet förnyas
Kommunens skatteintäkter beräknas med den nya skattesatsen på 7,11 procent uppgå till ca 97 miljoner euro år 2023. Den beräknade intäkten bygger på antagandet att förvärvsinkomsterna som utgör grunden för kommunalskatten ökar med cirka 4 procent.
– Till kommunerna redovisas skatteinkomster från tidigare skatteår enligt skattesatsen under det aktuella skatteåret. Detta innebär att Borgå får cirka 11 miljoner euro mer i kommunalskatt år 2023 än under kommande år, konstaterar Rainio.
Staten skär ned en tredjedel av intäkterna från samfundsskatten i alla kommuner. Borgå stads utdelning beräknas samtidigt minska. Samfundsskatteintäkten beräknas uppgå till cirka 34 miljoner euro.
– Nästa år får staden i någon mån också inkomster av engångsnatur från samfundsskatten från gamla skatteår, fortsätter Rainio.
Kommunernas statsandelssystem reformeras delvis till följd av välfärdsområdesreformen. Borgå får uppskattningsvis cirka 47 miljoner euro i statsandelar, vilket är cirka 20 miljoner euro mindre än i år.
Det blir stora investeringar under de närmaste åren
Stadens ekonomi förväntas förbli stark år 2023, och årsbidraget beräknas stiga till cirka 42,8 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat uppvisar ett överskott på cirka 14,3 miljoner euro. Åren 2024–2025 kommer stadens ekonomi dock att uppvisa ett klart underskott när skatteinkomsterna av engångsnatur försvinner och nedskärningen i finansieringsnivån till följd av välfärdsområdesreformen träder i kraft stegvis.
Enligt investeringsplanen i budgeten blir investeringarna sammanlagt ca 139 miljoner euro under 2023–2026. Av det här beloppet används ca 27,5 miljoner euro för investeringar under 2023.
– Överskottet i balansräkningen kan delvis användas för investeringar. En stark balansräkning stärker samtidigt beredskapen för sämre år och upprätthållandet av högklassiga bastjänster, berättar Ujula.
Lånestocken börjar öka
Stadens lånestock fortsätter år 2023 på ungefär samma nivå som år 2022 men börjar öka tydligt åren 2024–2026. Lånestocken blir nästa år cirka 81,3 miljoner euro.
I slutet av året är medelräntan på stadens lån ca 0,3 procent, och hela låneportföljen är bunden till lån med fasta räntor. Medelräntan på nya lån kommer dock att vara betydligt högre.