Stadsdirektörens budgetförslag: Stora satsningar – ekonomin i balans, men de närmaste åren blir utmanande
Borgå stads ekonomi hålls i balans år 2025, även om utgifterna fortfarande ökar ganska kraftigt. Stadens resultat ser ut att ha ett överskott på cirka 1,9 miljoner euro år. Detta innebär i praktiken nollresultat i stadens ekonomiska skala. Som motvikt till den snabba ökningen av utgifter förväntas skatteinkomsterna och i synnerhet intäkter från samfundsskatten öka betydligt nästa år. Ökningen av skatteinkomsterna väntas dock väja år 2026, och med den nuvarande kostnadsstrukturen börjar stadens ekonomiska situation försämras betydligt. Stadens lånebelopp håller på att öka snabbt på grund av stora investeringar.
– Den centrala utgångspunkten för budgetförslaget är programmet för produktivitet och balans i ekonomin som stadsfullmäktige godkände i våras och där de centrala nivåerna på driftsekonomin och investeringar fastställdes för de närmaste åren, berättar stadsdirektör Jani Pitkäniemi.
– På lång sikt har Borgå alla förutsättningar för framgång. Ekvationen för de närmaste åren är dock mycket utmanande, då prognoserna för samfundsskattens avkastning har försämrats jämfört med nivån då produktivitetsprogrammet utarbetades. I budgeten svarar vi nu på utmaningarna i fråga om servicebehovet och befolkningstillväxten och satsar samtidigt målinriktat på prioriteringarna i stadsstrategin. Men på något sätt måste vi skapa mer spelrum för de kommande åren.
Stadsdirektör Jani Pitkäniemi offentliggjorde sitt budgetförslag den 29 oktober. Budgetförslaget sänds till stadsstyrelsen i november och stadsfullmäktige ska fastställa budgeten och skattesatserna i december i samband med godkännande av servicenätsutredningen.
Kommunal- och fastighetsskattesatserna för 2025 fastställs dock redan i fullmäktiges novembermöte, eftersom skattelagstiftningen förutsätter ett beslut senast den 17 november. Det föreslås inga ändringar i skattesatserna.
Utgifterna ökar snabbt, skatteintäkterna väntas minska år 2026
Stadens verksamhetsutgifter förväntas stiga till cirka 265 miljoner euro. Den jämförbara utgiftsökningen är 5,9 procent utan AN-reformen och fonden för grön omställning.
– Ökningen av utgifterna förklaras förutom av kostnaderna för arbets- och näringsreformen delvis av att den allmänna kostnadsnivån och lönekostnaderna stiger, av kostnaderna för nya och tillfälliga skol- och daghemsfastigheter och av kostnadsökningen till följd av kollektivtrafikreformen, berättar finansdirektör Henrik Rainio.
Stadens skatteintäkter förväntas öka med cirka 8,6 procent, till 156 miljoner euro. Statsandelarna ökar till cirka 50 miljoner euro, men deras faktiska nivå försvagas på grund av AN-reformen.
– Kommunalskatten ökar med 4 miljoner euro på grund av befolkningsökningen samt löne- och förmånsinkomsterna, vilket är ganska vanligt i detta konjunkturläge. Nästa år väntas samfundsskatteintäkterna öka med 8 miljoner euro, eftersom avkastningen baserar sig på beskattningsuppgifterna från tidigare år, beskriver Rainio.
– Det försämrade konjunkturläget för Sköldviks företagskluster börjar synas i stadens samfundsskatteintäkter från och med år 2026. I budgetförslaget har man uppskattat att samfundsskatteintäkterna försvagas efter 2026, men det är mycket svårt att förutspå i detta konjunkturläge.
Lånebeloppet ökar snabbt på grund av stora investeringar
Stadens investeringsnivå och lånebelopp håller på att öka snabbt. I slutet av pågående år kommer lånebeståndet uppskattningsvis att vara cirka 62 miljoner euro. Enligt prognoser ökar lånebeståndet till cirka 166 miljoner euro år 2027.
– De största enskilda investeringsobjekten är Kokon idrottscentrum, Gammelbackan koulu och spetsprojekten för stadsutveckling. Under de följande fyra åren planeras investeringar på över 200 miljoner euro att ingå i investeringsplanen, vilket är en enorm helhet på Borgås nivå, berättar finansdirektör Henrik Rainio.
– Stadens lånebestånd är för närvarande på en utmärkt nivå. Men om de planerade investeringarna genomförs och stadens ekonomiska utsikter inte klart förbättras, kommer lånebeståndet att öka betydligt och de årliga räntekostnaderna kommer att stiga med flera miljoner euro.
Förberedelser för att ordna nya arbets- och näringstjänster
I början av 2025 överförs AN-tjänsternas uppgifter från staten till kommunerna. Till Borgås sysselsättningsområde hör Askola, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mörskom och Pukkila.
Övergångsfasen har beretts redan under innevarande år.
I början av nästa år är stadens viktigaste prioriteringar att producera nya tjänster på ett smidigt sätt och att bygga upp verksamhetsmodellen till en modell där vi genom att utnyttja lokal förståelse kan snabbare hitta jobb till AN-tjänsternas kunder samt göra arbets- och näringstjänsterna mer verkningsfulla, beskriver Jani Pitkäniemi.
Anslagen för stadens balansenhet för AN-tjänster är 7,1 miljoner euro för år 2025. Betalningsandelen för Borgå är cirka tre fjärdedelar av balansenhetens anslag. Kostnaderna ersätts till kommunerna via statsandelssystemet. I och med de nya AN-tjänsterna ökar stadens personal med cirka 57 anställda.
Stadens framtida framgång definieras av en fungerande stadsstrategi och ansvarsfull ekonomihantering
Uppdateringen av stadsstrategin börjar våren 2025. Strategin definierar stadens centrala mål, prioriteringar och andra faktorer som är väsentliga för stadens framgång. Stadens nuvarande program för produktivitet och balans i ekonomin gäller fram till 2027.
– Mina tre första månader i stadens ledning har stärkt min uppfattning om att Borgå har en unik dragningskraft och styrka som även i fortsättningen utgör en bra grund för framgång, betonar Jani Pitkäniemi.
Stadens utveckling och tillväxt förutsätter mod och nya initiativ för att upprätthålla en dynamik som stöder tillväxt. Samtidigt måste risktagningen hållas inom gränserna för den ekonomiska bärkraften. Nycklarna till framgång är i våra egna händer, men i hård konkurrens nås framgången endast genom hårt arbete. Man kan inte heller få allt på en gång och ibland måste man ge upp något annat.
– Vi bör vara skickliga och göra rätt val i rätt tid. På så sätt har vi även i fortsättningen en livskraftig, utvecklande och mångdimensionell stad där nuvarande och nya invånare, arbetstagare, företag och besökare trivs ännu bättre.
Ekonomiska nyckeltal i budgeten 2025
Verksamhetsutgifter
- Verksamhetsutgifter 265 miljoner euro
- Den jämförbara utgiftsökningen 14,1 miljoner euro (5,9 %) utan AN-reformen och fonden för grön omställning.
- Ökningen av utgifterna inom sektorn för växande och lärande 5,6 miljoner euro (4,5 %).
- Ökningen av utgifterna inom sektorn för stadsutveckling 4,7 miljoner euro (17 %)
- Ökningen av utgifterna för koncerntjänster 4 miljoner euro (8,8 %)
- Ökningen av utgifterna inom livskraftssektorn 5,8 miljoner euro (14,5 %). Ökningen av de jämförbara verksamhetskostnaderna för livskraften cirka 1,3 procent utan AN-reformen och fonden för grön omställning
Skattefinansiering
- Kommunalskatteintäkter cirka 97 miljoner euro, ökningen 4 miljoner euro (4,3 %)
- Samfundsskatteintäkter cirka 40 miljoner euro, ökningen 8 miljoner euro (25 %)
- Fastighetsskatteintäkterna uppgår till cirka 19 miljoner euro, ökningen till cirka 0,4 miljoner euro (2,1 %)
- Skatteinkomsterna ökade med cirka 12,4 miljoner euro (8,6 %) jämfört med år 2024
- Statsandelarna cirka 50 miljoner euro. Ökningen är 4 miljoner euro, men den verkliga nivån försvagas, eftersom talet innehåller cirka 6,1 miljoner euro för att ordna nya arbets- och näringstjänster.
Investeringar och lånebelopp
- Investeringars summa är totalt 39,2 miljoner euro
- Husbyggnadsinvesteringar 17,7 miljoner euro och investeringar i stadsinfrastruktur 19,9 miljoner euro
- Lånebeloppet i slutet av år 2025 är cirka 76 miljoner euro, ökningen 14 miljoner euro.
- Lånebeloppet är 120 miljoner euro i slutet av år 2026 och 166 miljoner euro i slutet av år 2027.
