Stadsdirektörens budgetförslag: Ekonomin är i balans men staden står inför mer utmanande år

Stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula offentliggjorde sitt budgetförslag den 17 oktober. Budgetförslaget sänds till stadsstyrelsen i slutet av oktober och stadsfullmäktige fastställer budgeten och skattesatserna i november.

– Staden står inför stora strukturella förändringar också under kommande åren. Organisationen och verksamhetssätten har just reformerats när social- och hälsovårdstjänsterna och räddningstjänsterna övergick från stadens organiseringsansvar. Vi förbereder oss nu för organisering av AN-tjänsterna och integrationstjänsterna enligt den nya lagstiftningen i början av år 2025, berättar stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.  

Befolkningen i Borgå förutses växa också under de kommande åren. Antalet äldre stiger snabbt och andelen barn och unga minskar. Detta påverkar servicebehovet. Sektorn för växande och lärande bereder tillsammans med andra sektorer en utredning av småbarnspedagogikens och grundläggande utbildningens servicenät. Dessutom görs det en utredning av idrottsplatsernas nuläge och utvecklingsbehov.

Flera av stadens spetsprojekt avancerar nästa år. Avsikten är att fullmäktige stakar ut linjer för tillvägagångssättet och tidsplanen för de största projekten som är Kokon idrottscentrum och kollektivtrafikreformen. Utkastet till delgeneralplanen för de centrala delarna avancerar till beslutsskedet. Prioriterade områden i detaljplanläggningen är Västra åstranden, Parkgatan och Sjötullens område. Även i bygget av stadsinfrastrukturen prioriteras det Västra åstranden. 

Planeringen av en ny skola i Gammelbacka avancerar och byggarbeten avancerar i Hindhårs bildningscentrum, daghemmen i Huktis, Bjurböle och Estbacka, förskoleundervisningslokalerna i Kvarnbackens skola och lekparken på Västra åstranden. Staden renoverar också stadshusets fasad och Nimbushusets lokaler för förvaltningen.

Stadens jämförbara driftsutgifter förväntas stiga med 4,8 procent till cirka 237 miljoner euro år 2024. Utgifterna ökar på alla sektorer. Inkomsterna förblir på nästan samma nivå som under det pågående året, m.a.o. cirka 269 miljoner euro.

Kommunalskatten är stadens största enskilda inkomstkälla. Förvärvsinkomsterna som utgör grunden för kommunalskatten förväntas öka med cirka 4,4 procent men skatteinkomsterna av engångskaraktär år 2023 faller bort. Inkomstskattesatsen för år 2024 måste ändras till följd av välfärdsområdesreformen. Med anledning av stadens stabila ekonomiska läge föreslås det att inkomstskattesatsen sänks med 0,11 procentenheter till 7 procent, då kommunalskatteintäkten skulle bli cirka 92 miljoner euro.

– Det finns ändå ett märkbart tryck på att höja inkomstskattesatsen senast år 2026 när verkställigheten av stora investeringsprojekt avancerar, driftsutgifterna stiger och stadens resultat får underskott, påminner finansdirektör Henrik Rainio.

Intäkten av den konjunkturkänsliga samfundsskatten stiger till 39 miljoner euro tack vare den goda resultatutvecklingen i Sköldviks företagskluster. Uppskattningen av samfundsskatteintäkten bygger på förhandsbesked om beskattningen enligt vilka stadens fördelningsandel av samfundsskatten kommer att fördubblas år 2024. Om fördelningsandelen skulle ligga på 2023 års nivå, visade stadens resultaträkning underskott redan år 2024.

Fastighetsskatteintäkten förväntas förbli stabil, på cirka 18,6 miljoner euro och fastighetsskattesatserna föreslås bli oförändrade. Statsandelarna förblir på 2023 års nivå på cirka 47 miljoner euro.  

Tack vare de statliga coronastöden och exceptionellt stora samfundsskatteintäkter under några av de senaste åren har staden lyckats minska lånebeståndet till cirka 74 miljoner euro. Nu börjar lånebeståndet ändå växa kraftigt på grund av den snabba investeringstakten. Under åren 2024–2027 ska det enligt investeringsplanen göras investeringar för cirka 175 miljoner euro. Lånebeståndet prognosticeras stiga till cirka 150 miljoner euro fram till år 2026. 

– Ökningen av driftsutgifter och lånebeståndet är för snabb på lång sikt. Det är viktigt att notera att alla investeringar och spetsprojekt inte kan genomföras på en gång utan man borde kunna periodisera och prioritera genomförandet av projekten, poängterar finansdirektör Rainio. 

– På lång sikt är i genomsnitt cirka 25–30 miljoner euro per år en hållbar investeringsnivå för staden med tanke på stadens ekonomi. När räntorna stiger börjar lånebeståndet märkbart påverka också driftsekonomin i och med att staden lyfter nya lån.

Många nationella och globala utmaningar syns också i Borgå stads omvärld. Anpassning av den offentliga ekonomin, tillgången på kompetent personal, åldrandet av befolkningen, differentieringen av kommunernas utveckling, det instabila världspolitiska läget, klimatförändringen och naturens försvagande mångfald utmanar utvecklingen av stadens verksamhet och tjänster.

– Borgå har ändå en stark dragningskraft och staden intar en hög placering i jämförelser mellan städer. Den ekonomiska grunden och möjligheterna att utveckla staden är goda. Vi utgår från en nationellt stark position till ett årtionde med märkbara förändringar, säger stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula.

• Totalt 237,3 miljoner euro
• Sektorn för växande och lärande 123,1 miljoner euro
• Sektorn för koncerntjänster 46,9 miljoner euro
• Sektorn för livskraft 40 miljoner euro
• Sektorn för stadsutveckling 27,4 miljoner euro

• Skatteinkomster 149,3 miljoner euro
• Statsandelar 47 miljoner euro
• Försäljnings- och avgiftsinkomster 13,3 miljoner euro
• Övriga inkomster 55 miljoner euro

• Lånebestånd 79,9 miljoner euro
• Nettoinvesteringar 37,8 miljoner euro
• Årsbidrag/avskrivningar 124 procent
• Räkenskapsperiodens resultat 6,0 miljoner euro
• Inkomstskattesats 7,0
• Lånebestånd 1557 euro/invånare
• Intern finansiering av investeringar, angiven i procent 81