Stadsdirektörens förslag: utvärdering av servicenätet blir kontinuerligt tillvägagångssätt
Stadsdirektör Jani Pitkäniemis förslag om servicenätsplanen för småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen har blivit färdigt. Stadsstyrelsen inleder behandlingen av förslaget vid sitt möte den 18 november. Det är meningen att stadsfullmäktige ska fatta beslut om ärendet vid sitt möte den 11 december.
– Arbetet med servicenätet har gjorts grundligt, i omfattande och öppen växelverkan med både vårdnadshavare, personal, förtroendevalda, invånare och andra intressentgrupper. Servicenätet väcker mycket känslor, det har förts väldigt mycket diskussioner och vi har fått rikligt med respons. Vi har strävat efter att beakta den respons som vi har fått, men beslutsförslaget måste göras utgående från realiteterna, berättar stadsdirektör Jani Pitkäniemi.
– Antalet barn minskar i hela Finland, trots flyttningsrörelsen även i Borgå. Därför kommer den årliga finansieringen av tjänsterna inom småbarnspedagogik och den grundläggande utbildningen att minska med miljontals euro. Kostnaderna för skolor och daghem utgör ungefär hälften av stadens alla kostnader. Vi kan inte bortse från denna förändring, betonar Pitkäniemi.
Regelbunden utvärdering av servicenätet med två års mellanrum
Stadsdirektören föreslår att stadsfullmäktige i detta skede fattar beslut om servicenätet endast för åren 2025–2027. Efter det skulle servicenätet utvärderas regelbundet med två års mellanrum. Nästa mellanbedömning skulle göras 2026. Efter mellanbedömningen skulle man fatta beslut om åtgärder för de följande två åren.
– Ett sådant förfaringssätt har önskats i stor mån i de utlåtanden som getts om servicenätsplanen och i den offentliga diskussionen. Servicenätet skulle i fortsättningen utvärderas i enlighet med den verksamhetsmodell som vi har utvecklat under beredningen av servicenätsplanen. Det är fråga om en mångsidig utvärdering som görs i samarbete mellan sektorerna och där man följer de principer för servicenätet som stadsstyrelsen godkände på våren, sammanfattar Jani Pitkäniemi.
Vid mellanbedömningarna skulle man utnyttja den nyaste informationen och utvärdera helhetssituationen. Kriterier för helhetsutvärderingen skulle vara bland annat utvecklingen av antalet barn, stadens ekonomiska situation, fastigheter, planläggning och tomtsituation.
Epoon koulu och Ilolan koulu föreslås läggas ned
Stadsdirektören föreslår att Epoon koulu läggs ned våren 2025 när läsåret tar slut och att Ilolan koulu läggs ned våren 2026 när läsåret tar slut. Keskuskoulu skulle bli närskola för eleverna från båda dessa skolor.
– Dessa är de minsta skolorna i Borgå. Epoon koulu har för tillfället cirka 30 elever och Ilolan koulu cirka 40 elever, och någon betydande ökning av elevantalet finns inte i sikte, beskriver bildningsdirektör Sari Gustafsson.
En stor del av eleverna i skolorna omfattas redan nu av skolskjuts. Ungefär 75 procent av de nuvarande eleverna i Epoon koulu och cirka 40 procent av de nuvarande eleverna i Ilolan koulu kommer redan nu till skolan med skolskjuts. Avståndet från Epoon koulu till Keskuskoulu är cirka 12 kilometer. Avståndet från Ilolan koulu till Keskuskoulu är cirka 9 kilometer.
I Epoon koulu är kostnaderna per elev 21 000 euro per år, och i Ilolan koulu 20 600 euro per år. De genomsnittliga kostnaderna per elev i Borgå är 11 900 euro per år. De genomsnittliga kostnaderna per elev i hela landet är 10 500 euro per år.
Serviceområdena införs i augusti 2026
Stadsdirektören föreslår också att de nya serviceområdena införs i augusti 2026. Skolornas serviceområden skulle införas stegvis så att de i första skedet skulle gälla skolorna i de centrala områdena. För de övriga skolorna skulle man tills vidare iaktta de nuvarande gränserna för upptagning av elever i båda språkgrupperna. I fråga om småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen iakttas de nuvarande serviceområdena så att barnets lärstig är så enhetlig som möjligt.
– Det är motiverat med serviceområden särskilt i de områden där befolkningsstrukturen förändras snabbt. Med hjälp av dem kan gruppstorlekar och elevantal jämnas ut mellan skolorna på ett flexibelt sätt och enligt barnens och de ungas behov. De bidrar också till att stävja områdenas särställningsutveckling och öka jämlikheten, sammanfattar Sari Gustafsson.
– Fullmäktige beslutar om införande av serviceområden. Dessutom krävs nya principer för elevupptagning för att kunna anvisa en elev en närskola. Nämnden för växande och lärande beslutar om principerna efter att fullmäktige har fattat beslut om införande av serviceområden och om ändringar av förvaltningsstadgan, fortsätter Gustafsson.
Svar på frågor som lyfts fram i diskussionen under beredningen av servicenätet finns på stadens webbsidor. I samband med stadsdirektörens förslag har man kommenterat respons om bland annat byarnas livskraft, stora skolenheter, investeringar i Gammelbackan koulu, skolskjutsar, bildningscentrum och ekonomiska siffror.