Största delen av ungdomarna i Borgå mår bra, men det finns oro för det psykiska välbefinnandet – situationen kräver omfattande samarbete
Största delen av barnen och de unga i Borgå mår bra och är nöjda med sin vardag, det här framgår av resultaten av enkäten Hälsa i skolan. Eleverna i årskurs 4–5 har fått inverka på planeringen av ärenden i skolan ännu bättre än förut, och eleverna i årskurs 8–9 upplever att skollunchen smakar bra och att det har reserverats tillräckligt med tid för att äta. Gymnasieeleverna berättar att de har fått bättre stöd för sitt välbefinnande av läkare eller psykolog, och att de upplever mindre skolutmattning.
Många barn och unga belastas ändå av olika faktorer, såsom ångest, sjukdom och mycket användning av internet. För att förbättra situationen och förstärka det som är positivt krävs ett ännu starkare omfattande samarbete i hela staden.
– Vi har fått en täckande lägesbild av barns och ungas helhetsbetonade välbefinnande. Varje aktör i staden borde bekanta sig med dessa resultat och plocka ut de viktigaste sakerna som borde utvecklas inom det egna ansvarsområdet, konstaterar bildningsdirektör Sari Gustafsson.
Ångesten har fortsatt öka efter coronapandemin
Förra våren meddelade en tredjedel (33 %) av eleverna i årskurs 4–5 i Borgå att de hade åtminstone lindriga ångestsymtom. Utvecklingstrenden har förstärkts under de senaste åren och märks också bland äldre elever, särskilt bland flickor: var tredje flicka i årskurs 8–9 (38 %) och gymnasiet (33 %) uppgav att hon upplever måttlig eller svår ångest. Bland pojkar var motsvarande andel knappt 11 procent.
Samtidigt upplever många barn och unga att deras hälsotillstånd är medelmåttigt eller dåligt. Över en tredjedel av flickorna i årskurs 8 och 9 (42 %) och gymnasiet (34 %) berättade om detta problem. Av pojkarna var nästan var femte (16 och 19 %) av samma åsikt. Också bland de yngre eleverna i årskurs 4 och 5 upplever cirka 14 procent av flickorna och 10 procent av pojkarna samma sak.
– Detta är ett av flera orosmoment, som vi i brett samarbete måste sätta oss in i och hitta de bästa lösningarna. I skolorna beaktas också resultaten för den egna skolan, vilka skolan kan inverka på genom sin egen verksamhet. Jag uppmanar också hemmen att ta hand om barnens välbefinnande och att genuint intressera sig för deras vardag, säger direktör för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning Jari Kettunen.
– Det är också viktigt att de unga själva får delta i prioriteringen av det som ska utvecklas. De unga har fina synpunkter på hur vi kan förbättra både vardagen i skolan och tillgången till tjänster, fortsätter direktör för grundläggande utbildning och gymnasieutbildning Rikard Lindström.
Regionala skillnader i elevhälsotjänster
Barns och ungas ökande sjukfrånvaro syns också i Borgå – förra våren var fler än var tredje elev på årskurs 8 och 9 (39 %) frånvarande från skolan minst en gång i månaden på grund av sjukdom. Ungefär 17 procent av flickorna och 9 procent av pojkarna i årskurs 8 och 9 hade nästan dagligen återkommande smärta på flera ställen i kroppen. I årskurs 4 och 5 var det 7 procent av flickorna och 8 procent av pojkarna som kände smärta på flera ställen i kroppen nästan dagligen. I gymnasiet är motsvarande siffror 12 procent bland flickor och 2 procent bland pojkar.
Även om gymnasieeleverna berättade att de hade fått bättre stöd än förut för sitt välbefinnande av läkare eller psykolog, har det ändå förekommit skillnader i tillgången till elevhälsotjänster. Färre elever än förut i årskurs 8–9 (60 %) upplevde att det var lätt att få träffa skolhälsovårdare eller psykolog. Enligt enkäten finns det också i Borgå sämre möjlighet än i hela landet att få komma till hälsovårdarens mottagning.
Den mycket omfattande enkäten Hälsa i skolan, som genomförs av Institutet för hälsa och välfärd (THL), ger en täckande bild av ungas välbefinnande och levnadsvanor, skolgång och studier, elevhälsotjänster, familjeförhållanden och trygghet i tillväxtmiljön.
– Det är bra att veta att den här enkäten ger en bra och jämförbar lägesbild vartannat år. Skolorna har dessutom sina egna årliga välfärdsprofiler för respektive skola och i planerna finns också att genomföra så kallade snabbenkäter i snabbare takt. Inom den grundläggande utbildningen följs också upp resultat för hälsofrämjande arbete (TEA-viisari) och resultaten av testet Move! som mäter den fysiska funktionsförmågan, berättar välfärdskoordinator Petra Bärlund-Hämäläinen.
Arbetet för att förbättra barns och ungas välbefinnande fortsätter
Borgås resultat behandlades på ett kvällsmöte som var öppet för alla 21.11 och på ett informationsmöte för beslutsfattare, stadens anställda och nätverksaktörer 22.11. Informationsmötena arrangerades av staden och Föräldraföreningar i Borgå rf tillsammans.
– Vi kommer också i fortsättningen att ordna temakvällar för vårdnadshavare. Det skulle vara bra att föra diskussion till exempel om varför eleverna inte äter skollunch, internetanvändningen och behov av att begränsa den, arbetsro i skolorna, mobbning och hur vuxna kan bemöta barn och unga på ett omhändertagande och rättvist sätt. Man bör också fästa uppmärksamhet vid varifrån föräldrarna kan få stöd vid behov, konstaterar Marika Salomaa som är ordförande för Föräldraföreningar i Borgå rf.
I THL:s enkät Hälsa i skolan deltar elever i årskurserna 4, 5, 8 och 9 i grundskolan och första och andra årets studerande i gymnasier och yrkesläroanstalter. Våren 2023 besvarades enkäten av cirka 260 000 barn och unga, av dessa var drygt 2 500 från Borgå. Borgå har deltagit i enkäten ända från början, dvs. år 1996.
