Svenskspråkiga utbildningssektionens möte 22.10.2024

Svenskspråkiga utbildningssektionen beslöt efter omröstning att avge ett utlåtande till stadsstyrelsen om servicenätplanen. Sektionen uttalade sig i första hand om det svenska skolnätet och ansåg servicenätsplanen är tillräckligt väl uppgjord för att kunna ligga som grund för kommande beslut. Sektionen lyfte upp att det svenska skolnätet genomgått förändringar, med ett flertal stängningar, som lett till att ett minskat elevantal redan i det skedet tagits i beaktande. Då dessutom elevantalet inte minskat så som man förutsåg, är kapacitetsprocenten hög i de nuvarande fastigheterna med svenskspråkig undervisning.

Svenskspråkiga utbildningssektionen anser att prognoserna om ett minskande elevantal inte kan förbigås och är medveten om att ett minskat elevantal påverkar statens finansiering via minskade statsandelar. Under de fem kommande åren minskar elevantalet enligt servicenätsplanen mer i de finskspråkiga skolorna än de svenskspråkiga och fram till 2040 skulle elevantalet ha minskat med ca 200 elever för de svenskspråkiga skolorna.

På grund av hög kapacitet i de svenska skolorna ansåg sektionen det utmanande att stänga Kullo skola under de kommande åren. Eftersom antalet barn som enligt dagens elevupptagningsområde skulle inleda sin skolgång i Kullo på svenska är lågt, finns det en uppenbar risk att det inte ordnas förskoleundervisning på svenska i Kullo. Det låga antalet barn som ser ut att inleda skolgången på svenska, innebär enligt sektionen också att de barnen skulle få plats i någon av de andra skolorna på västra sidan.

Sektionen vill se en kontinuerlig utvärdering och uppföljning av planen och att arbetet bör ske i nära samarbete med planläggningen.

Sektionens beslut om utlåtande föreslogs av Malin Lönnroth och understöddes av Jan-Erik Mansikka. Utlåtandet lyder i sin helhet enligt följande:

”Svenskspråkiga utbildningssektionen beslutar ge följande utlåtande till stadsstyrelsen:

Sektionen uttalar sig om servicenätsplanen för småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen utgående från utbildningens synvinkel och tar inte ställning till andra tjänster som erbjuds i byarna eller byarnas livskraft. Sektionen tar ställning till det som gäller det svenska skolnätet.

Svenskspråkiga utbildningssektionen anser att servicenätsplanen är tillräckligt väl uppgjord för att den kan ligga som grund för kommande beslut om servicenätet. Sektionen anser ändå att utredningen inte är så mångsidig som man kunde önska sig, till exempel barns och vårdnadshavarnas delaktighet och barnkonsekvensanalysen är ytlig och utredningen känns på sina ställen tendentiös. Effektiviseringens positiva effekter lyfts fram, men utmaningarna har inte behandlats.

Sektionen är medveten om att ett minskat elevantal påverkar statens finansiering via minskade statsandelar.

Sektionen framför att det under de senaste åren har gjorts förändringar i det svenska skolnätet med ett flertal indragningar, som påverkat det svenskspråkiga skolnätets kapacitet. Förändringarna inom servicenätet innebär även, att de nio skolfastigheterna med undervisning på svenska, är trygga och fungerande. Intern hyra omfattar både kapitalhyra (ersättning för sysselsatt kapital och reparationsvederlag) samt hyra för underhåll och drift. Grundregeln är att den interna hyran är högre i nya och nyrenoverade fastigheter, p.g.a. högre kapitalhyra.

Skolnätsutredningen 2014 har legat som grund för förändringarna i skolnätet och även i den utredningen utgicks från att elevantalet kommer att minska samt att skolnätet skall anpassas till det. Elevantalet i de svenskspråkiga skolorna har dock inte minskat från 2014 och är detta läsår ca 1 750, alltså ungefär det samma som då den senaste skolnätsutredningen gjordes (läsåret 2013–2014 var elevantal ca 1 720). Som en följd av detta har ett flertal av de svenska skolnätets fastigheter detta läsår en kapacitetsgrad på nära eller över 100 %. Den sammanlagda kapacitetsprocenten för de svenska skolorna är detta läsår 102 %.

Sektionen uttrycker en oro över att det på grund av en hög kapacitet över lag i de svenska skolorna är utmanande att stänga Kullo skola på en gång inom den närmaste framtiden. Om en stängning sker, kan sektionen inte säkerställa att alla elever från Kullo skola får plats i samma nya skola. Sektionen vill lyfta fram att Kullo skola är ett tvåspråkigt bildningscentrum och del av en större helhet där den ena språkgruppens verksamhet påverkar den andras. Likaså är skolan och småbarnspedagogikens och förskolans verksamhet beroende av varandra. Inbesparingen som en eventuell stängning av Kullo skola skulle ge förefaller liten i relation till de negativa konsekvenserna.

I servicenätsplanen föreslås en indelning i serviceområden, som i fortsättningen skulle ersätta de traditionella elevupptagningsområdena. Inga närmare kriterier presenteras ändå i planen och sektionen anser att kriterier för hur detta är tänkt att fungera i praktiken behöver godkännas före servicenätsplanen fastställs i fullmäktige.

Svenskspråkiga utbildningssektionen anser att prognoserna om ett minskande elevantal inte kan förbigås, utan behöver tas i beaktande i planeringen av servicenätet, men sektionen anser att alternativ tre inte är rimligt. En framtidsprognos till 2035 eller 2040 endast kan vara preliminär och beslut kan inte fattas utgående från fastlåsta prognoser. Sektionen efterlyser kontinuerlig utvärdering av läget och minst en gång per fullmäktigeperiod bör växande och lärande göra en helhetsgranskning i nära samarbete med planläggningen om hur stadens utveckling ser ut och hur elevantalet de facto utvecklats och ser ut att utvecklas framöver. För de områdena där skolor är hotade behöver staden även granska om det finns potential att öka barnantalet med hjälp av planläggning för att locka nya familjer till området.

För att förbättra såväl effektiviteten som pedagogiska verksamhetsmöjligheterna, anser sektionen att skede 2 av Kvarnbackens skolas behovsutredning i samband med utvidgningen och möjliggörandet av förskoleundervisning i skolans fastighet, bör verkställas snarast och finnas med i budgetplanen för 2026–2027. Skede 2 möjliggör flexiblare gruppindelningar än de klassrum skolan förfogar över idag och är en viktig förutsättning för såväl undervisning som tar individuella stödbehov i beaktande, som en effektiv användning av skolans resurser.

Sektionen framför att olika kartläggningar visar att skolans storlek i sig inte kan anses som en avgörande faktor för elevernas prestationer och att det inte finns entydig forskning som säger när en skola blir för liten för att vara en trygg miljö för en elev, eller entydiga bevis för att en stor skola generellt är bättre än en liten skola eller vice versa.”

Ärendet justerades direkt och kan även ges för kännedom till nämnden för växande och lärande.

Detta läsår inleddes ett pilotprojekt i fyra skolor för att testa Googles verktyg för undervisning. Två av skolorna är Kullo och Eklöfska skolorna. Pilotprojektet är en del av stadens program för effektivisering och balansering av ekonomin.

Inledningen av försöket har fått positiv respons från de skolor som deltar i projektet. Sektionen kunde konstatera att allt gått enligt planerna och återkommer till ärendet och hur det fortsätter ännu under 2024.

Sektionen godkände en verksamhetsberättelse över klubbverksamheten och antecknade för kännedom en presentation om kartläggningen av elev- och studerandevårdens funktionalitet för det pågående läsåret.

Mötet hölls tillsammans med finskspråkiga utbildningssektionen.