Svenskspråkiga utbildningssektionens möte 27.2.2024

Borgå erbjuder barn och unga en mångsidig och unik möjlighet att lära sig om och uppleva konst, kultur och kulturarv. I Borgå finns det många miljöer där man kan lära och uppleva nytt. Kännetecknande för Borgå är bland annat tvåspråkigheten och därmed den finsk- och svenskspråkiga kulturen, den historiskt mångskiktade gamla Borgå stad, skärgårdskulturen, en stark tradition av bildkonst, historiska betydelsefulla personer inom konst och kultur samt det stora antalet kulturaktörer.

Borgå stads kulturtjänster, bibliotekstjänster, konstinstitut, småbarnspedagogiska tjänsterna och utbildningstjänsterna samt Borgå museum har under år 2023 gemensamt berett och uppdaterat Borgå en kulturläroplan. Planen kommer framöver att heta Kulturstigen. Syftet med kulturläroplanen är att förbättra möjligheterna för barn och unga i Borgå att bekanta sig med och delta i kultur på ett mångsidigt sätt. Varje barn som deltar i småbarnspedagogik, öppen småbarnspedagogik, förskoleundervisning eller grundläggande utbildning är berättigad till en Kulturstigstjänst under läsåret.

Sektionen godkände för sin del att Kulturstigen kompletterar läroplanen för småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen.

Sektionen antecknade för kännedom att stadsstyrelsen behandlat principer för servicenätet på sitt möte 6.2 2024. Sektionen beslöt enhälligt på förslag av ordförande Malin Lönnroth och understödd av Jeanette Broman följande:

”Gällande princip 2 vill svenska sektionen påpeka att man understöder enhetliga lärstigar, men i de svenska skolorna är förskola i anslutning till skolan inte på alla håll möjligt i dagsläget. För Kvarnbackens del där flytt av förskola i anslutning till skolan som bäst är aktuellt, vill sektionen lyfta fram vikten av att dessa omstruktureringar görs med pedagogiska principer i fokus.  

Gällande princip 4 och användningen av officiella elevantal och prognoser vill svenska sektionen lyfta fram att svenska sidans prognoser ofta visat sig kasta en del från förverkligat elevantal, antagligen på grund av av tvåspråkighet och skillnader i registrerat hemspråk och det verkliga skolspråket. Det här bör fästas uppmärksamhet vid då utredningarna görs. 

Svenska sektionen anser att det i principerna finns utrymme att lägga ytterligare tyngdvikt på stadsplaneringens andel av helheten. Vilka bostadsområden planeras, vilken typ av bostäder och hur kan man förvänta sig att dessa påverkar elevantalen inom olika områden? 

Principerna är i detta skede av processen fortfarande väldigt allmängiltiga. Svenska sektionen önskar att det i de olika skeden av processen reserveras tillräckligt med tid så att sektionerna har tid att ta ställning och avge utlåtanden till nämnden för växande och lärande.” 

Till läsåret 2024-25 kommer det enligt de siffror som finns att tillgå idag, att finnas 45 elever fler i de svenska grundskolorna, än under detta läsår. Sektionen bekantade sig med planeringen av kommande läsår och vilka undervisningsresurser som behövs för att de svenska skolorna skall kunna verkställa läroplansenlig undervisning. Sektionen gav lov att fortsätta planeringen med ett aningen utökat antal lärartimmar på grund av utökat elevantal. Handledarbehovet kunde sektionen konstatera att minskat en del, vilket syns i ett aningen mindre antal handledartimmar för det kommande läsåret, jämfört med detta läsår.

Planeringen fortsätter under ledning av områdesrektorerna, för att säkerställa att fördelningen mellan skolorna blir rättvis och resurserna används effektivt.  Sektionen återkommer till den skolvisa fördelningen av de totala resurserna.