Tidsbeställning för coronavaccinationer för personer över 80 år öppnas nästa vecka

Tidsbeställningen för coronavaccinationer för personer över 80 år öppnas igen onsdagen den 17 februari klockan 8.

Alla coronavaccinationstider beställs i fortsättningen i första hand elektroniskt på adressen coronavaccinbokning.fi. Tider öppnas för några dagar i sänder. Om lediga tider inte finns, måste man återkomma senare. För tidsbeställning behövs bankkoder eller mobilcertifikat, och man kan också beställa en tid för en annan person i tjänsten.

Om den elektroniska tidsbeställningen inte är möjlig, får man en vaccinationstid också per telefon. Telefontjänsten öppnas också onsdagen den 17 februari klockan 8.  Tidsbeställningsnumret är 040 145 5000. Numret har en återuppringningstjänst. Ring bara en gång och vänta på att vi ringer tillbaka. Återuppringningar görs när tider kan beställas.

På onsdagen kan man beställa tid till fredagen den 19 februari och därpå följande veckan.

– I återuppringningskön finns det ännu cirka 130 samtal och vi ringer till alla i kön på måndag eller tisdag. Om någon på onsdagsmorgon ännu inte har blivit uppringd, har samtalet av någon anledning inte blivit registrerat i kön. Vi beklagar om detta har hänt och ber i dessa fall ringa en gång till eller beställa tiden i det elektroniska systemet, säger utvecklingsdirektör Katja Blomberg.

För närvarande ges vaccinationer också till 65–69-åriga som hör till riskgrupp 1. Hittills har tider endast kunnat beställas elektroniskt i tjänsten www.coronavaccinbokningoch det är fortfarande det primära sättet.

För riskgrupper finns det cirka några hundra vaccinationstider, och de öppnas alltid några dagar i sänder. Om lediga tider inte finns, måste man återkomma senare.

Om elektronisk tidsbeställning inte är möjlig, kan också de som hör till riskgruppen få en vaccinationstid via telefontjänsten. Telefontjänsten öppnas onsdagen den 17 februari klockan 8.  Tidsbeställningsnumret är 040 145 5000. Numret har en återuppringningstjänst. Ring bara en gång och vänta på att vi ringer tillbaka. Återuppringningar görs när tider kan beställas.

– Även de som hör till riskgruppen kunde fås snabbt till de första vaccinationerna fast det var strul med tidsbeställningssystemet i början. Nu fungerar systemet och det är lätt att göra tidsbeställningen själv, berättar servicechef Heli Sjöblom.

THL har utarbetat nationella anvisningar om vaccinationsordningen och kommunerna periodiserar vaccinationerna i åldersgrupper med början i de äldsta. För tillfället vaccineras i Borgå hemvårdspersonal, personer över 80 år och personer i åldern 65–69 år i riskgrupp 1.

– Det är fint att märka att människor väntar på vaccinationerna och tar dem gärna. Personer i andra grupper än dessa vaccineras inte i dagsläget. Är man osäker på om man hör till riskgruppen, kan man ringa till tidsbeställningsnumret och ärendet utreds när vi ringer tillbaka. Om man inte hör till de åldersgrupper som vaccineras nu, önskar vi att kontakt inte tas eftersom förfrågningarna belastar systemet och personalen, fortsätter Blomberg.

Att personen hör till riskgruppen kontrolleras i FPA-kortet och patientdatasystemet.

THL:s definition på riskgrupp 1: Personer med en sjukdom eller ett tillstånd som mycket kraftigt ökar risken för svår coronavirussjukdom

Till gruppen hör personer som genomgått en organtransplantation eller en stamcellstransplantation för högst sex månader sedan. Till gruppen hör också alla personer som använder immunsuppressiva läkemedel på grund av en stamcellstransplantation oberoende av när stamcellstransplantationen har utförts.

Immunförsvaret försvagas av immunsuppressiv medicinering. I internationell litteratur löper personer som använder immunsuppressiva läkemedel mångdubbel risk för svår coronavirussjukdom.

Till denna grupp hör personer som lider av cancer som försvagar immunförsvaret kraftigt. Sådana är del leukemier och lymfom. Gruppen omfattar även personer vars cancer behandlas på ett sätt som kraftigt försvagar immunförsvaret.

Därtill omfattar gruppen personer som får läkemedelsbehandling av cancer som försvagar immunförsvaret för att minska symtomen eller bromsa cancersjukdomen. Till gruppen hör också personer som har  läkemedelsbehandling som kraftigt försvagar immunförsvaret har avslutats högst 6 månader tidigare.

Gruppen omfattar inte personer vars cancer har behandlats enbart kirurgiskt eller som får behandling som inte påverkar immunförsvaret. Sådan behandling är till exempel adjuvant hormonell behandling av bröstcancer.

I synnerhet hematologiska cancerformer, det vill säga blodcancer, såsom leukemi och lymfom, ökar risken för svår sjukdom, eftersom dessa former av cancer drabbar de celler som ansvarar för människans infektionsförsvar. Vid cancerbehandlingar används dessutom ofta läkemedelsbehandling som försvagar immunförsvaret.

Till gruppen hör personer med svår ärftlig immunbrist eller av annan orsak nedsatt motståndskraft.  Till gruppen hör dessutom HIV-positiva personer som har en CD4-hjälpcellnivå under 0,350 x 109 celler / l och personer vars mjälten har bortopererats. Till gruppen hör också till exempel personer vars sällsynta sjukdomar påverkar immunförsvaret.

I denna riskgrupp orsakar sjukdomen i sig ett avvikande immunförsvar. Till gruppen räknas inte lindriga avvikelser som är vanliga bland befolkningen, såsom IgA-brist eller avsaknad av lgA, brist på mannosbindande lektin eller partiell brist på komplementfaktor C4.

Till gruppen hör bland annat personer med en njursjukdom som kräver dialysbehandling, en glomerulär sjukdom, en njurskada i samband med blodtryckssjukdom eller diabetes eller annan långvarig njursvikt.

Man vet att svår njursvikt ökar risken för allvarliga infektioner. Dessutom kan en långvarig njursjukdom också försvåras till följd av en coronavirusinfektion. När man har undersökt coronaviruspatienternas risk att hamna på sjukhus, på intensivvårdsavdelning eller avlida, har njursvikt nästan utan undantag varit vanligare just hos dem som insjuknat allvarligast.

En dansk undersökning visade att kronisk njursjukdom tredubblade risken för sjukhusvård jämfört med en person som inte hade kronisk njursjukdom.

Gruppen omfattar bland annat kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungemfysem, bronkdilatation, kronisk bronkit och cystisk fibros.

Till gruppen hör också personer med tydligt nedsatt lungkapacitet (till exempel då ena lungan saknas) och astmatiker som under det senaste året har använt kortikosteroidmedicinering som intagits i tablettform via munnen.

Dessa personer som lider av svårbehandlad astma vaccineras i grupp 1 (sjukdom eller tillstånd som mycket kraftigt ökar risken för svår covid-19) och andra astmatiker i grupp 2 (sjukdom eller tillstånd som ökar risken för svår covid-19).

Kroniska lungsjukdomar försämrar andningskapaciteten och kan därför försvåra coronavirussjukdomen. En coronavirusinfektion kan också leda till att den kroniska lungsjukdomen försvåras.

Det att astman måste behandlas genom kortisonbehandling i form av tabletter som intas oralt kan anses vara ett tecken på dålig vårdbalans.

Gruppen omfattar typ 2-diabetes som kräver läkemedelsbehandling. Man vet att högt blodsocker ökar infektionskänsligheten. Dessutom försvårar en akut infektion behandlingen av diabetes.  Typ 2-diabetes har ofta samband med fetma, som också ökar risken för allvarlig coronavirussjukdom.

Till gruppen hör vuxna med Downs syndrom.

Downs syndrom förknippas med avvikelser i immunförsvarssystemet som bland annat visar sig som infektionskänslighet. Likaså kan problem orsakade av strukturfel i samband med syndromet (till exempel medfödda hjärtfel) försvåras till följd av en coronavirusinfektion.