Utredning av en förvaltnings- och finansieringsmodell för Borgå museum blev färdig
Samarbetet mellan Borgå stad och Borgå museum ska fördjupas märkbart, fastställs det i den färska utredningen som handlar om en förvaltnings- och finansieringsmodell för Borgå museum.
Samarbetet mellan Borgå stad och Borgå museum ska fördjupas märkbart, fastställs det i den färska utredningen som handlar om en förvaltnings- och finansieringsmodell för Borgå museum.
– Samarbetet borde fördjupas stegvis och i gott samförstånd så, att Borgå stad och museiföreningen får en gemensam uppfattning om hur museet ska utvecklas, säger sakkunnig Janne Marniemi i Ramboll Finland.
Borgå stad har i samarbete med Borgå museiförening låtit göra utredningen. Utredningen har gjorts av experter i Ramboll Finland och även Museiverkets f.d. generaldirektör Juhani Kostet har medverkat som expert.
Starka sidor är bl.a. kompetens i museiarbetet och lyckad roll som museum med regionalt ansvar
Starka sidor som identifierades i Borgå museums nuvarande verksamhetsmodell är bl.a. kompetens och uppskattning av museiarbetets kvalitet bland yrkespersonalen inom museibranschen. Museet har lyckats i sin roll som museum med regionalt ansvar: utvecklingen av museer, sakkunniguppgifter i kulturmiljön och i det regionala arbetet med kulturarvsfostran.
I den nuvarande föreningsmodellen kan museet självständigt besluta om museiprofessionella lösningar och t.ex. i fråga om ekonomi kan museet vid behov fatta beslut i snabb takt. Borgå stads exceptionella kulturarv och Runeberg skapar en stark grund för museets verksamhet.
Svaga sidor är bl.a. framtidsarbetet, föråldrade avtal och stadgar och verksamheten i arbetsgivarrollen
En väsentligt svag sida som kom upp var att museet och staden inte samarbetar på annat sätt än på operativ nivå som rör den praktiska verksamheten. Museets eget framtidsarbete är svagt och stadens strategiska insikter om museets verksamhet är inte heller klara. Samarbetsavtalet som staden och museet slöt år 2012 är föråldrat och museets stadgar motsvarar inte omfattningen av dess verksamhet.
Staden stöder museet årligen med över 700 000 euro när också byggnadernas hyra räknas med. Staden styr ändå inte bruket av bidraget via avtalet och staden och museet diskuterar inte heller vad som borde prioriteras när bidraget används.
Borgå museums ekonomi bygger på bidrag från staten och staden och intäkterna från museets egen verksamhet är låga. Cirka 90 procent av inkomsterna består av bidrag från staden eller staten. Museets egna inträdesavgifter, service- och försäljningsintäkter utgjorde bara 5 procent av inkomsterna år 2020. Museets investeringsmöjligheter är svaga och förvaltnings- och stödtjänstresurser är för små med hänsyn till verksamhetens omfattning och arbetsgivarrollen.
Dessutom är museets samlingar regionalt representativa men deras ägarförhållanden är på många sätt problematiska.
Avtalet mellan staden och museet måste uppdateras snabbt
I utredningen sägs det att en övergång till en aktiebolags- och stiftelsemodell inte kan lösa de identifierade problemen. Representanter för Borgå museiförening anser att den nuvarande förvaltningsmodellen i föreningsform i grunden är bra medan representanter för Borgå stad anser att en sammanslagning av museiverksamheten med stadskoncernen är det tydligaste alternativet.
I sammanfattningen av utredningen sägs det att samarbetet mellan Borgå museum och staden måste fördjupas och utvecklas i varje fall oberoende av förvaltningsmodellen. I det första skedet är det viktigast att revidera det föråldrade avtalet mellan museet och staden. Detta förutsätter gemensamma diskussioner om framtidsmålen och prioriterade områden.
I samband med att avtalet uppdateras borde man också definiera hur man i fortsättningen följer avtalets genomförande samt hur och enligt vilka tidsplaner man uppdaterar dess innehåll. Målet ska vara ett aktivt strategiskt partnerskap som bygger på ett fortlöpande gemensamt framtidsarbete. Museiföreningens roll och betydelse borde förnyas och museiföreningens styrelsearbete borde utvecklas.
Mellantidsgranskning år 2022 – mot en modell med en enda organisation?
Hur samarbetet har utvecklats och avancerat borde enligt utredningen bedömas i större utsträckning gemensamt år 2022, och med denna gemensamma bedömning som underlag kan man göra upp en konkret utvecklingsplan för de kommande åren. Ett allt närmare partnerskap kan enligt utredningen leda till att samarbetet fördjupas och man beslutar tillsammans att koppla museiföreningens verksamhet eller en del av den till del av stadsorganisationen.
– Att fördjupa samarbetet kan inte lösa alla utmaningar som utredningen identifierade av vilka de största är föreningens otillräckliga stödtjänstresurser, föreningens förmåga att investera för att lösa lokalitetsutmaningar och utmaningar som gäller ägande av samlingarna. Utvecklingen av ägandet och förvaltningen av samlingarna borde lösas genom ett eget separat utvecklingsprojekt, berättar Janne Marniemi.
– Modellen med en enda organisation kan å sin sida motiveras starkt särskilt med dess funktionella tydlighet, bättre styrbarhet, säkrande av stödprocessernas kvalitet, lösning av lokalitetsutmaningar och bättre hantering av befogenheter och samlingar, fortsätter Marniemi.
I utredningen fastslås det att den nuvarande föreningsmodellen är problematisk särskilt med hänsyn till att museet är ett museum med regionalt ansvar och utövar offentlig makt. I dagens förvaltningsmodell utövar föreningen som består av enskilda medlemmar i märkbar mån offentlig sakkunnigmakt i verksamheten som gäller det regionala ansvaret och har inflytande i det offentliga beslutsfattandet. Alla andra museer med regionalt ansvar är i Finland kommunala aktörer.
– Dessutom kan man fråga sig om Borgå museiförening i framtiden är kapabel att vara arbetsgivare till en växande sakkunnigorganisation eller om museiföreningens verksamhet kan få en ny betydelse i en modell med en enda organisation. Då verkar museiföreningen antingen som museivänförening eller utöver detta också som innehavare av samlingen och den som skaffar utomstående bidrag.
